Ödesdag för Grävande Journalisters ordförande

Ska FGJ:s ordförande Terje Carlsson också vara anställd för att driva verksamheten. Det är den principiella frågan som det extra årsmötet imorgon ska ta ställning till. Ett årsmöte som i sig är ifrågasatt.

Föreningen Grävande Journalister skakas av konflikter. Bakgrunden är den framtidsplan ”Framtid FGJ” som styrelsen tagit fram. Det handlar om att utveckla större projekt som man hoppas ska medföra större intäkter. Men med villkoret att styrelsens ordförande Terje Carlsson ska arvoderas för att utföra projekten. Styrelsen anser att det är omöjligt att sköta arbetet ideellt.

En av de som ifrågasatt upplägget är Mikael Grill Pettersson, som tidigare suttit i styrelsen.

– Jag kan förstå argumenten för att föreningen ska anställa personer för olika arbetsuppgifter. Frågan är om den personen också ska vara ordförande i föreningens styrelse, det kommer att bli ständig jävsproblematik.

– Styrelsen hävdar att det här måste beslutas omedelbart, att lösningen är en arvoderad person och att den personen är sittande ordförande. Jag ifrågasätter den trestegsraketen. Det kan finnas många andra svar på hur styrelsen ska kunna avlastas.

Terje Carlsson, som är styrelsens ordförande sedan 2013, menar att han inte kan driva projekten ideellt då de kräver för mycket arbetstid.

– Styrelsen har fått mandat av medlemmarna på årsmötet att utveckla föreningen, och en enhällig styrelse har ställt sig bakom ”Framtid FGJ” och anser att jag är bäst lämpad att driva det.

Men är det inte bättre om du då avsäger dig ordförandeskapet så att du inte hamnar på dubbla stolar som både styrelseordförande och verksamhetschef?

– Styrelsen ser inga problem med det, och enligt den jurist vi anlitat är det ett väldigt vanligt upplägg i föreningar. Jag blev enhälligt vald till ordförande, och sedan har jag presenterat den här idén som styrelsen ställer sig bakom. Nu ska medlemmarna få rösta om förslaget.

Mathias Ståhle, som utöver ett kort uppehåll suttit i styrelsen i åtta år, tycker att det är ett bra förslag.

– När jag började var föreningen i en situation där pengarna inte räckte till och kostymen krympte. Vi insåg att vi behövde flera intäktsben än Grävseminariet och började jobba efter det. Nackdelen var att vi var en styrelse av ideellt arbetande, yrkesverksamma journalister. Flera styrelsemedlemmar har gått in i väggen, jag är en av dem. När jag kom tillbaka hade styrelsen fattat beslutet att börja arvodera ordförande, och jag tycker att det var ett bra beslut.

Hade det inte varit bättre om han avsade sig ordförandeskapet för att slippa dubbla roller?

– Det tycker jag vore dumt, han är en väldigt bra ordförande, och det finns ingen annan som är beredd att ta över hans arbetsuppgifter i dag.

Styrelsen har nu kallat till ett extra årsmöte för att klubba beslutet, klockan 15 imorgon fredag. Valet av tidpunkt motiveras med att medlemmar ska kunna resa till Göteborg utan övernattning, och fredagen valdes för att de som önskar ska kunna stanna över helgen. Men många medlemmar i andra delar av landet kommer inte att kunna ta sig till Göteborg för att delta i det extra årsmötet.

– Problemet är att en så viktig principiell fråga som att ordföranden även ska vara anställd av den styrelse han leder ska avgöras vid ett årsmöte där ett stort antal medlemmar inte kommer att kunna delta, säger Mikael Grill Pettersson

Enligt stadgarna får omröstningar inte ske på annat sätt än vid årsmötet, och de tillåter inte heller röstning via ombud. Micke Grill Pettersson tycker därför att beslutet borde fattas vid nästa ordinarie årsmöte.

– Jag kan inte se brådskan. Jag tycker att en demokratisk förening ska präglas av ett stort lugn i beslutsfattandet och ge medlemmarna tid att reflektera över stora beslut.

Enligt Terje Carlsson är anledningen till brådskan att två av de större samarbetsparterna behöver få besked redan i oktober. Och att förra årsmötet samt revisorerna krävt att beslut om arvodering fattas på en årsstämma.

Terje Carlsson och styrelsens arbetsutskott har fått kritik för hur de hanterat informationen kring projekten, bland annat från revisorerna och två styrelsemedlemmar. Kritikerna har fått svar på tal från föreningens kassör och jurist, som också kritiserar revisorerna. De olika protokollen, skrivelserna och replikerna finns på FGJ:s hemsida, och tidningen Journalisten har beskrivit turerna under vinjetten Bråket i FGJ.

Du har fått mycket kritik från medlemmar de senaste veckorna, hur ser du på det?

– Jag har generellt en stor respekt för de som har åsikter om hur jag ska agera, men väljer man någon på ett öppet möte så vet man vad man får. Nu kommer det en massa kritik från en mindre grupp som tidigare själva suttit i styrelsen. Jag tycker att de hellre hade kunnat ta den kritiken på årsmötet.

Finns det något i kritiken som du tycker träffar rätt?

– En lärdom från förra året är att vi ska ha en helt annan uppföljning av projekten och vad jag sysslat med. Och när vi hade styrelsemötet 22 augusti och jag beskrev projekten så beklagar jag om det uppfattades som att jag skönmålade sponsringar. Sedan måste vi uppenbarligen ha mycket bättre stadgar där förutsättningarna för extra årsmöten och arvoderingar av styrelseledamöter regleras.

Hur påverkar det här arbetsklimatet i föreningen?

– Det här är direkt skadligt för föreningen. Att man på det här sättet försöker misstänkliggöra den här satsningen och styrelsens försök att utveckla föreningen. Jag hade välkomnat en annan kandidat som stod för en annan modell, men det fanns inte. Den här föreningen har varit nära att gå i konkurs och har nu utvecklats och professionaliserats och har nu över en miljon kronor på banken.

Årsmötet hålls imorgon, fredag 6 oktober, klockan 15.