Niklas Ekdal, vinnare av Suicide Zeros pris för bästa rapportering om självmord 2016. Foto: Alfred Skogberg/Suicide Zero

Niklas Ekdal prisas för att ha lyft debatten om självmord

Journalisten och författaren Niklas Ekdal tilldelas 2017-års pris för bästa rapportering om självmord av organisationen Suicide Zero. ”Jag har bara berättat min historia, men det har varit som att lyfta på ett lock”, säger Niklas Ekdal.

I boken Hur jag dog – Och fick klart för mig hur allt hänger ihop (Brombergs, 2016) skriver Niklas Ekdal om hur han hösten 2012 försökte ta sitt liv. Efter en krock på fotbollsplanen drabbades han av en ihållande hjärnskakning som i sin tur ledde till en djup depression. En mulen novemberdag bestämde sig Niklas Ekdal för att göra slut på sitt lidande.

Boken är en berättelse om hur det är att vara längst ned på botten – men också om hur man tar sig upp igen. Nu prisas han av organisationen Suicide Zero för att ha tagit ”debatten om hur självmord kan förebyggas till en ny och högre nivå.”.

– Det känns väldigt roligt att tilldelas det här priset. Och jag är verkligen tacksam för att boken tagits emot så väl. Självmord är ett svårt och känsligt ämne, där man är rädd att trampa fel. Jag har ju egentligen bara berättat min historia, men det jag märkt är att det varit som att lyfta på ett lock. Det är uppenbart att det finns ett behov av att prata om detta, och där gör Suicide Zero ett viktigt arbete.

För att kunna berätta så utlämnande om sin egen psykiska ohälsa behövde Niklas Ekdal låta tiden gå. Och att skriva boken var stundtals tungt, men det hjälpte honom samtidigt att bearbeta vad han varit med om:

– Jag väntade några år innan jag började skriva. Framför allt av hänsyn till familjen. Men för mig var bokskrivandet som en sorts terapi. Jag gjorde det hela begripligt för mig själv, säger Niklas Ekdal och fortsätter:

– Samtidigt är det klart att man funderar på hur det kommer att tas emot av andra när man blottar sig på det här sättet. Men jag tror att det är viktigt att visa att det här kan drabba vem som helst. Och att det inte finns något att skämmas för.

Niklas Ekdal hoppas att boken ska ge läsarna en tankställare.

– Att man ska ta vara på det goda i livet och inte ta något för givet. Men framför allt ville jag visa att man kan vara precis så där illa däran – men det kan ändå vända och bli bra.

Rapporteringen kring självmord har länge varit sparsam i svenska medier. Kanske på grund av att det finns en rädsla för vilka effekter den här rapporteringen riskerar att få. Hur gick dina tankar inför den här boken om hur man ska närma sig – och ta sig an det här ämnet – på ett ansvarsfullt sätt?

– Det där funderade jag väldigt mycket på. Självmord är ju ett känsligt ämne i och med rädslan för smittorisken. Och det är nog en av anledningarna bakom återhållsamheten i svenska medier. En annan tror jag är att det är ett obehagligt ämne att ta sig an.

– För att inte själv trampa fel läste jag en hel del expertutlåtanden om hur man ska hantera det här ämnet. Och den moderna synen i dag är att det är rätt att lyfta fram problematiken. Dels för att få bort lite av skammen, dels för att fler ska söka hjälp.

Sex år har gått sedan Niklas Ekdal råkade ut för den kraftiga hjärnskakningen som var startskottet till depressionen. I dag mår han bra igen.

– Nu mår jag minst lika bra som jag gjorde innan jag råkade ut olyckan. Egentligen har jag varit mer eller mindre okej i 3-4 år. Det är jag verkligen glad och tacksam för.

Suicide Zeros pris för bästa rapportering om självmord instiftades 2015. Syftet är att uppmärksamma ansvarsfull medierapportering om självmord och därigenom minska stigmat kring det. Niklas Ekdal tog emot priset om 10 000 kronor på Suicidpreventiva dagen på Hilton Slussen i Stockholm.

Författarna Pia Minati och Joanna Björkqvist fick också varsitt hedersomnämnande av juryn.