Erika Hallhagen. Foto: SvD

SvD:s kritiker kan få rätt om Dylans tal

SvD:s Erika Hallhagen kallade Bob Dylands kritikerrosade Nobelföreläsning för ett "halvtimmeslångt högstadiearbete" i en uppmärksammad krönika i förra veckan. Nu kan hon få rätt. Det amerikanska nätmagasinet Slate avslöjar nämligen att litteraturpristagaren kan ha plagierat delar av sin Nobelföreläsning från en läxhjälpssajt.

Erika Hallhagen, redaktör för SvD:s söndagsmagasin, kritiker och skribent på SvD Kultur, är ett inbitet Dylanfan. Men hon imponerades inte över Bob Dylans Nobelföreläsning. I en krönika som publicerades i förra veckan kallade hon talet för ett ”halvtimmeslångt högstadiearbete”. Vidare undrade hon om Bob Dylan ångrar att han skrivit ”en skoluppsats” vid 76 års ålder.

Men när hon skrev texten visste hon inte hur rätt hon kanske kommer att få. I går avslöjade nämligen det amerikanska nätmagasinet Slate att förra årets nobelpristagare i litteratur kan ha tagit delar av sitt tal från en sajten Sparknotes – som är ett hjälpmedel för skolelever där korta referat och analyser av romaner finns att tillgå.

– Det förstärker onekligen den känsla av kejsarens nya kläder som jag fick när jag läste nobelföreläsningen. Jag tyckte verkligen att den andades ett väl utformat men tråkigt skolarbete, säger Erika Hallhagen och fortsätter:

– Sedan är jag ju den enda kritiker som har tyckt så. Och det förvånade mig. Jag är ett stort Dylanfan och försvarar honom egentligen hårdnackat, men detta kändes verkligen som en skoluppgift.

Hennes text fick stor spridning, men Dylankritiken ledde också till många oschysta påhopp, berättar Erika Hallhagen. SvD sammanfattade delar av reaktionerna.

– Efter texten har jag fått kritik av Dylanfans som idiotförklarat mig och har ifrågasatt min kunskap om litteraturhistorien. När det nu kommer fram att det verkar finnas flera likheter med Dylans tal och den här sajten känns det förstås skönt att jag litade på min magkänsla när jag skrev min text. Men det är inte så att jag gottar mig i detta och säger ”vad var det jag sa”.