Annons: Mediedagen 2019
Pontus Carlgren. Foto: Erik Avebäck.

Sportbladets chef: “Facebook och Google är våra största konkurrenter”

Pontus Carlgren berättar om Sportbladets konkurrenter och om initiativen för att ligga i framkant.

Drygt 250 journalister arbetar på Aftonbladets redaktion i Schibstedhuset i Stockholm. Pontus Carlgren visar upp allt från det öppna kontorskomplexet till tidningens tv-studio. Sportbladets redaktion har en liknande yta i ett hörn lite längre bort och för dagen är drygt ett tiotal personer på plats.

 Den 5 maj har Pontus Carlgren arbetat på Aftonbladet i tjugo år.

– Mitt första journalistjobb var på tidningen Östgöten i min hemstad Linköping. Man kan säga att jag kom från Sveriges minsta tidning till den största.

Som ung skadade han ljumsken, vilket satte käppar i hjulet för en egen fotbollskarriär.

– Klyschan att många sportjournalister själva är misslyckade idrottare stämmer bra på mig, säger han.

I sin roll som chef på Sportbladet leder han en av Sveriges största sportredaktioner. Tidningen har tidigare sett Expressen som sin största konkurrent – men i dag är de rivaler med ännu större aktörer.

– Expressen är vår gamla konkurrent som vi alltid mätt oss emot. Det gör vi fortfarande på vissa områden, men det är inte som det var förr i tiden. Aftonbladet och Schibsted tittar mot Facebook och Google – de är våra största konkurrenter sett till intäkter och spenderad tid.

– Vi har enormt mycket erfarenhet och spetskompetens på olika områden. I dag har vi inte bara en konkurrent, utan väldigt många. Vi blir utmanade på många områden, men jag tycker inte att det finns någon som kan konkurrera med oss på alla.

Sociala medier är en konkurrent, men även ett verktyg som Sportbladet själva använder sig av för att marknadsföra sig.

– När vi genomförde en omorganisation för tre år sedan valde vi att behålla allt ansvar för Sportbladet, även för dagliga sportbilagbilagan i papper och sociala medier. Redaktionen ute på Aftonbladet är en online-only-avdelning, de arbetar bara online. Sedan finns det en printorganisation som bara arbetar med papperstidningen. Vi behöll själva ansvaret för Sportbladet som papperstidning eftersom vi tycker att den fortfarande är viktig och för att vi ville behålla och utveckla personalen, det har gett oss extra kraft också digitalt.

– Viktigt för oss har varit att behålla den specifika kompetensen som fanns gällande tonaliteten – uttrycksformen – och artisteriet. Den kom väl tillhanda när vi byggde våra sociala mediekanaler, eftersom de egenskaperna är nödvändiga och belönas där. Här har våra pappersredigerare, som nu också jobbar som onlineredaktörer, varit ovärdeliga.

Tar ni till er av läsarnas feedback på sociala medier?

– Vi har blivit skickliga på att veta hur folk reagerar. Vi har dock blivit av med läsarkommentarerna under våra artiklar, vilket jag tycker är synd. Vi hade kommentarsfält fram till i somras. Då hade vi både kommentarer på Facebook, vilket finns kvar, och kommentarerna under artiklarna. Det var ganska kontroversiellt, på gott och ont, att vi gav folk tillgång till att skriva på Aftonbladets sajt – med nättroll och dylikt. Men för oss var det givande och vi tog det på allvar.

– Med läsarnas hjälp förfinade och utvecklade vi vår journalistik. Vi har en kunnig publik som är väldigt engagerad. Det var svårt för oss att göra gamla kvällstidningsvinklar med överdrifter. När vi överdrev i en formulering högg läsarna direkt. När de hade en poäng fick vi anpassa oss. De små överdrifterna försvann och vi höll oss på vakt. Vi har varit lyhörda för läsarkommentarer.

Pontus Carlgren berättar om den ökade trenden med videoinnehåll, men att artiklar fortfarande lockar flest besökare.

– Det finns ett motstånd när man arbetar med videoklipp eftersom tittarna vet att de måste ta sig igenom 20-30 sekunder av reklam. Jag förstår varför det är så, men måste justeras till något mer användarvänligt för det har hämmat utvecklingen. Text lockar fortfarande mer trafik på sajten.



 Livesändningar förekommer ändå vid stora händelser. Ett OS-mästerskap kräver enorma förberedelser och stora resurser för Sportbladet.

– Trafikmässigt och organisationsmässigt är OS störst, både vinter och sommar. Det kräver enorm förberedelse, även på ett logisktiskt plan. Vi har många utsända och förbereder oss långt innan mästerskapet på grund av det breda intresset. Om Sverige går långt i ett fotbollsmästerskap har vi också extremt många läsare, men det är fortfarande bara koncentrerat till ett lag och en turnering. Under ett OS händer saker hela tiden. Det är oförutsägbart.

Det är final i Champions League – hur många arbetar med att täcka fotbollsmatchen?

– Den är relativt enkel. Det krävs inte jättemånga inblandade och de som är inblandade är så pass vana vid situationen att de sköter sig väl på egen hand. Vi har antingen Erik Niva, Simon Bank eller båda på plats. Tidigare har vi alltid haft två, med eftersom det är svårare med ackreditering skickar vi nog bara en från och med nu.

– Vi brukar ha en fotograf som tar rygg på dem. Sedan sänder vi live-tv och bygger upp med förhandsartiklar. På senare år har vi tonat ned hetsen inför stora evenemang. Vi paketerar förhandsartiklarna ofta i en bibel, en total guide.

Champions League Live är ett program på Sportbladet som sänder under hela turneringen fram till finalen. De visar klipp från matcherna, genom ett avtal med Viasat, och har ett par arbetande studioexperter.

– Under Champions League-finalen är det faktiskt svårt att få dundertrafik, eftersom tittarna är väldigt fokuserade på själva matchen. I vanliga fall brukar folk ha svårt att hålla koncentrationen uppe – om det är ointressant i fem sekunder börjar man knappa på mobiltelefonen. Finalen är annorlunda, där verkar folk klara av att hålla fokus. Men i halvtid och vid slutsignal väller vår publik in.

Sportbladet utvecklade nyligen en nyhetsbot som producerar egna nyheter kopplade till Silly Season, den period då rykten kring klubbyten för fotbolsspelare börjar florera. Användaren kan välja favoritspelare och favoritlag, sedan skickas nyhetsnotiser baserat på detta. Erik Carlsson, sociala medier-chef på Aftonbladet, lanserade boten och den finns tillgänglig via Messenger-appen.

– Nyhetsboten fungerade jättebra. Den utvecklades av vår sociala medie-guru Erik Carlsson och den växte hela tiden. Jag har inte stenkoll på siffrorna, men tror den hamnat på 15-20 000 följare. Det var en populär tjänst, säger Pontus Carlgren.

Kommer ni använda den igen?

– Det kommer vi säkert göra. Förhoppningen i första hand är att kunna erbjuda tjänsten genom vår egen plattform och slippa gå genom Facebook. 



Boten är ett av de senaste initiativen för att hålla sig i framkant och redaktionen är angelägen om att skapa en miljö där de anställda själva får möjlighet att utveckla sitt arbetsområde.

– Det viktiga i dag, när vi arbetar på många olika områden, är att bygga en organisation där man har mycket spetskompetens. Som chef kan jag inte vara expert på alla fronter. Vi vill i stället uppmuntra till en miljö där de som ligger i framkant driver på sin egen utveckling på sitt eget område.

– Det övergripande målet för hela Aftonbladet är att vara den primära nyhetskällan. Den källa som alla vänder sig till vid stora nyheter. Trafiktopparna för Aftonbladet och Sportbladet vid stora händelser är enorm. Om man kollar på vår gamla konkurrent Expressen har de inte alls samma effekt. De är inte den första nyhetskällan – det är vi.

Pontus Carlgren. Foto: Erik Avebäck.