”Sprängstoff i debatten om mediemångfalden”

Expressens chefredaktör Thomas Mattsson kallar public servicebolagens önskemål för ”sprängstoff i debatten om mediemångfalden”. UPPDATERAD

Aftonbladets publisher Sofia Olsson Olsén reagerar starkt på önskemålen från SR, SVT och UR:

– Public service-bolagen förnekar sig sannerligen inte. I en tid då användningen av media genomgår den största transformationen någonsin, och där de allra flesta mediehus för fullt kämpar med att få sina onlineintäkter att bära, så vill public service utöka sina befogenheter online och i sociala medier.

– Att public service, med sina dryga 8 miljarder kronor i årliga anslag, vill använda sina medel för att skjuta sig rakt in i det som är de kommersiella aktörernas absolut största utmaning är direkt osmakligt.

Hon gillar inte heller att bolagen använder sig så mycket av Facebook och Google:

– Dessutom vill de ha obegränsad möjlighet att använda sig av de amerikanska onlinejättarnas plattformar för att sprida sin journalistik, i direkt konkurrens med alla svenska mediebolag som kämpar för sin direkttrafik, för sina onlineintäkter och för att bevara och växa sina affärer. Public service önskar inte bara dela sitt innehåll till de amerikanska jättar som vill leka publicister, de vill även frikostigt dela sin data med desamma och låta dem i nästa steg sälja annonser på datan från public service användare. Public service vill även dela sitt innehåll med de amerikanska bolagen, som inte ens skattar i Sverige, medan svenska medieföretag inte får ta del av och publicera samma material.

Att public service-bolagen i sin skrivelse talar för ännu högre anslag är också något hon vänder sig mot:

– Vi inom kommersiell medieverksamhet kämpar varje dag med utmaningen att driva våra företag och generera vinst för fortsatt utveckling och omställning av vår affär. Papperstidningsläsandet minskar för oss alla, onlineaffären växer inte i samma takt och public service vill då få tillåtelse att ägna sig åt, och med ännu mer pengar, öka denna marknadsstörande verksamhet. Att gå in och störa marknader där mediebolag kämpar för sin överlevnad är i grunden inte bara en fråga om public service kontra kommersiella mediebolag, det blir i slutänden en fråga om vår svenska demokrati, om mångfalden och om oberoende mediers möjlighet att bevaka, ganska och spegla så många orter som möjligt i Sverige.

Thomas Mattsson skriver i sin blogg att svaren från public service-bolagen är ”sprängstoff i debatten om mediemångfalden”. Han pekar bland annat på SVT:s önskan om en grundlagsändring för att ge bolagen ett online-uppdrag och att bolaget vill slippa ett antal kontrollmöjligheter- och instanser.

Han menar att det ska bli intressant att se hur kulturdepartementet hanterar public service-bolagens önskemål som ”som i många avseenden går stick i stäv mot de kommersiella mediehusens marknadsanalyser” i de kommande direktiven till den nya public service-kommittén. Men också att det är bra att Hanna Stjärne (SVT), Cilla Benkö (SR) och Christel Tholse Willers (UR) har vågat ta ställning och vara tydliga med var de står.

Jimmie Näslund, vd för EK-koncernen anser att det är svårbegripligt ur flera aspekter att public service-bolagen vill skrota förhandsprövningen:

– Först och främst utifrån det faktum att detta aldrig tillämpats i Sverige eftersom varken SR, SVT eller UR någonsin anmält nya verksamheter eller produkter för prövning. I första hand handlar det väl om att säkerställa att public service-företagen gör rätt saker utifrån sitt licensfinansierade uppdrag. Nu verkar begränsad insyn vara den nya modellen. Har vi inte kommit längre?

– Medan public service-företagen greppar efter nya möjligheter att nå nya målgrupper, inte minst via sociala medie-plattformar som därigenom matas med licensbetalarnas data, upprätthåller mängder av kommersiella medieföretag den för demokratin så viktiga lokaljournalistiken ute i landets 290 kommuner. Tur, eftersom de drygt 8 miljarder licenskronorna inte räcker fullt ut till detta. Jag skulle mer än gärna se en ökad ödmjukhet inför detta faktum inte minst eftersom många av dessa nyheter senare återberättas i bland annat SVT och Sveriges Radio.

Att SVT vill ha mer pengar reagerar han också på:

– Jag läser också att SVT anser att ”Utredningen bör ha möjlighet att föreslå utökning av medelstilldelningen om den föreslår nya eller utökade uppdrag för bolagen. Eventuell tillkommande finansiering bör inte vara öronmärkt.” I tider när vi, de egenfinansierade mediehusen, måste omfördela och prioritera bort både det ena och det andra för att med minskade resurser uppbåda tillräckliga medel att dels bibehålla vår kvalitativa journalistik, dels att utveckla våra tekniska plattformar, är det så uppenbart att public service-företagens förslag på sikt skulle resultera i en minskad mediemångfald. Är det verkligen det man vill?

Det är uppenbart att Public Service är vilset – och jagat. Det menar VLT:s huvudredaktör Daniel Nordström i sin blogg. Där skriver han att ”I ena stunden räcks en hand ut till tidningsföretagen. Samarbeten diskuteras. I nästa stund vill Public Service skrota förhandsprövningen och göda tidningsföretagens största konkurrenter när det handlar om annonspengarna. Det innebär att Public Service genom sina licenspengar bidrar till att snedvrida konkurrensen.
Det är ett märkligt agerande – och ytterligare ett tecken på att Public Service uppdrag och framtida finansiering måste tydliggöras. Snarast.”

TU:s chefsjurist Per Hultengård är förvånad över PS-bolagens utspel. Och resonemanget att förhandsprövningen ska avskaffas håller han inte med om på någon punkt:

– Tvärtom. Den förhandsprövning som finns i dag fungerar inte och borde därför skärpas rejält.

UR, SR och SVT har en önskan om att de ska få hitta sina vägar ut på sociala medier utan större inskränkningar. Att de ska finnas där håller Per Hultengård med om. Men diskussionerna om var och varför ska inte bara föras i ett betongkomplex på Gärdet i Stockholm.

– Om de själva ska sköta den granskningen är det ingen granskning. Att kontrollera det är statens ansvar.

Läs mer om public service-chefernas åsikter här: