Fulsamtalen drabbar många lokalredaktioner

Medievärlden har frågat fem chefredaktörer om deras redaktioner har erfarenhet av den typ av samtal som Eskilstuna-Kuriren beskriver i sin granskning av näthatet. Samtliga redaktioner har drabbats – och det finns en oro för att det ska skada tidningens dialog med läsarna på sikt.

Chefredaktörerna för Dalarnas Tidningar, Södermanlands Nyheter, Helsingborgs Dagblad, Norran och Gefle Dagblad har svarat på Medievärldens frågor om de har utsatts för fulsamtal, om de har några riktlinjer för hur medarbetarna ska hantera sådana samtal samt om den typen av aktörers aktiviteter påverkar tidningens verksamhet. Av svaren framgår att samtliga redaktioner har utsatts för trakasserierna, men i olika stor omfattning.

Carl-Johan Bergman, chefredaktör på Dalarnas Tidningar, skriver i ett mejl till Medievärlden att tillvägagångssättet är väl känt.

”Reportrar ska givetvis kunna diskutera publiceringar med ‘inringare’, men utgivarbeslut eller liknande hänvisas till mig.”

Hur påverkar den här typen av aktörers olika aktiviteter er verksamhet?

”I grunden är ‘läsarkontakter’ givetvis otroligt bra för oss, men den här typen av organiserade försök till smutskastning eller förvanskning av den fakta som framläggs, är givetvis problematisk av flera skäl. Dels är den störande, dels riskerar den att vi inte är så transparenta som vi vill vara. Förvanskningen av intervjuerna riskerar att i vissa grupper späda på misstroendet mot etablerade, ansvarstagande medier (med ansvariga utgivare).”

Anna Falk, chefredaktör på Södermanlands Nyheter, skriver att tidningens medarbetare vid ett par tillfällen har varit utsatt för samtalen, men att alla vet att de – oavsett vem som ringer – alltid kan hänvisa till ansvarig utgivare och avsluta samtalet.

”Vi har också pratat om att den här typen av samtal/trollning förekommer.”

Men samtalen påverkar inte tidningens verksamhet, skriver hon.

Jonas Kanje, chefredaktör på Helsingborgs Dagblad, Nordvästra Skånes Tidningar och Landskrona Posten, berättar om erfarenheterna på sina redaktioner:

”På den gemensamma redaktionen som HD-Sydsvenskan utgör så har det hänt vid minst ett tillfälle, förmodligen fler. Vi får ju väldigt många samtal med liknande innehåll, men som sannolikt inte är så förslagna eller har det syftet (som det som beskrivs i EK).”

Några tydliga riktlinjer för hur medarbetarna ska hantera samtalen finns inte.

Jonas Kanje skriver vidare att dialogen med läsarna är viktig på många olika sätt, men att den här typen av samtal riskerar att göra den både sämre och svårare vilket är olyckligt.

Också på Norran har medarbetarna tagit emot liknande samtal. Marcus Melinder, chefredaktör på tidningen, berättar att det inte tagits fram någon uttalad policy för hur redaktionen ska hantera detta, men konstaterar att det finns anledning att utarbeta en sådan. Även om konsekvenserna för verksamheten i dagsläget är mycket begränsade, menar han:

”Men det är klart att det kan bli ett problem om reportrar drar sig för att skriva om vissa ämnen för att på så vis slippa den här typen av påverkan.”

Gefle Dagblad har också medarbetare som har utsatts för fulsamtal. Och Anna Gullberg, chefredaktör på Gefle Dagblad, berättar att hon känner flera chefredaktörer och ledarskribenter som utsatts. Numera är hon därför mer vaksam.

Har ni några riktlinjer för hur medarbetarna ska hantera sådana samtal?

”Nej, det har vi inte. När vi kontaktas är grundinställningen att vi svarar på frågor, det är så vi jobbar. Vi står för vår journalistik och våra arbetsmetoder, och förklarar gärna hur vi tänker. En läsare som vill prata och undrar om vad och varför vi skriver det vi gör vill vi ju ha en dialog med. Men det här sättet att jobba som Granskning Sverige använder sig av riskerar att göra våra medarbetare vaksamma och obekväma, ska det här samtalet klippas om och läggas ut?”

Anna Gullberg är bekymrad över vilka konsekvenser samtalen riskerar att få på sikt när det gäller relationen mellan läsare och journalister.

”I synnerhet för oss som jobbar i lokalpressen, som är vana vid att ha en nära kontakt med våra läsare och som får hantera alla möjliga typer av reaktioner på vår journalistik på ett ganska direkt och rättframt sätt riskerar det här ju att göra oss mindre tillgängliga – bakom samtalet kan det dölja sig nån som vill misstänkliggöra och smutskasta. Ingen vinner på detta. Sedan är det ju ett arbetsmiljöproblem också. Det är mycket stressande för den medarbetare som utsätts att veta att det här fulklippet ligger ute, och renderar nya otrevliga samtal.