Martin Schori: Så producerar du nyheterna

Webben är en utmärkt, till och med överlägsen plattform för journalistik menar Martin Schori. Medievärlden bjuder på ett utdrag ur hans bok Online Only – allt du behöver veta för att bli morgondagens journalist.

1. Hur ska du berätta?

Ibland är det traditionella upplägget fortfarande det bästa sättet att presentera en nyhet. En skola i Falun har utsatts för inbrott, någon har snott 35 Ipads. Rektorn är bekymrad, polisen lovar att göra sitt yttersta för att fånga tjuvarna. En klassisk nyhet där den traditionella artikelformen med rubrik, ingress och brödtext fungerar utmärkt.

Men det finns även andra sätt. 

Det första du ska fråga dig är därför hur du ska berätta din story. Vad lämpar sig bäst för det du vill ha fram? Här är några exempel utöver en »vanlig« artikel:

Listor/bildspel

Medierna har länge använt listor för att locka till läsning, men då har det oftast handlat om personer (»Hetaste singeln i Skövde«, »Näringslivets superkommunikatörer«, »Framtidens kvinnliga ledare« etc.).

Viralsajter som Buzzfeed har tagit det ett steg längre: att paketera nyhets- och featureartiklar i listform. Ofta i underhållningssyfte, men det kan också vara ett väldigt effektivt sätt att beskriva ett komplext ämne.

Säg att du vill skriva om Rysslands många försök att slå ner på yttrandefriheten i landet. Den senaste utvecklingen är när Kreml förbjuder människor att göra roliga fotokollage med kändisar och sprida dem på nätet. Något som händelsevis är ett mycket populärt sätt att driva med president Putin i Ryssland. När Tobias Brandel på SvD skulle bevaka just detta skulle han kunna ha skrivit en lång text, med citat från experter som varnade (än en gång) för utvecklingen. Men istället valde han att presentera materialet som en lista över de tio mest spridda skämtbilderna på Putin. Artikeln innehöll en överingress som beskrev ämnet och ett bildspel med utfrliga bildtexter. Den blev, enligt Tobias Brandel själv, en succé.

– Man kan ju tycka att Putin-parodier är trams. Men nu läste väldigt många människor om ett viktigt ämne, bland annat om Putins syn på homosexualitet, säger Tobias Brandel.

Listor kan så klart omfatta annat än text. Till exempel: 

»Manchester Uniteds kris sammanfattad i fem Gifs«, »Tio tweets som visar varför feminism behövs« eller »15 bilder som visar förödelsen i Kobane«.

Visualisera

Kan du byta ut delar eller allt av ditt material till grafik för att lättare (och snyggare) presentera det? Behöver du göra kartor? Nyhetsgrafik är hett – av det enkla skälet att man med enkla och pedagogiska medel kan presentera ett komplext material. 

För reportrar som jobbar med databasjournalistik är grafiken livsnödvändig, men även andra bör testa! Dessutom är en snygg och slagkraftig grafik eller karta väldigt delbar på Facebook och/eller Twitter. Här kan du testa dig fram ordentligt. Kanske lägger du ut ditt jobb endast i form av en karta på Facebook, med en tydlig logga, och låter en rapp Facebook-status vara de enda skrivna orden i ditt jobb? Det ger inga klick till sajten, men gör du det bra kommer folk att dela den till sina vänner (och det stärker ert varumärke, och kanske ger ett par extra Facebook-följare).

Poddar

Medierna var hyfsat snabba med att plocka upp poddar, där man lät sina egna eller andra profiler prata om aktuella ämnen. Men poddandet har även använts fr en ny typ av berättande journalistik. Ett exempel är den omåttligt populära podden »Serial«, ett reportage om ett ouppklarat mord i USA. Aftonbladet hängde 2015 på med podden »Fallet«, där reporten Anders Johansson granskar ett mord i Tensta 1986. 

I »Fallet« – och »Serial« – bygger man upp en dramaturgi med clifangers, vilket är vanligt inom tv. Varje avsnitt slutar mitt i en händelse, vilket så klart ska få lyssnarna att komma tillbaka. Poddserien fick hundratusentals lyssnare.

TV/rörlig bild

Rörlig bild är som tidigare nämnts en av de stora trenderna inom dagstidningsvärlden. Numera gör reportrar som skickas ut ofta både text och tv, som de sedan skickar tillbaka till redaktionen. Många satsar också på att berätta storys enbart i tv-form. Det kan handla om minidokumentärer eller hårda avslöjanden, som blir bra tv. 

Al Jazeera, med sina pedagogiska och stundtals underhållande videos (som de kallar AJ+) gör utmärkt journalistik för alla som inte vill eller orkar läsa en massa artiklar om ett ämne eller en händelse. De, precis som Now Tis, publicerar klippen på Facebook (och andra sociala medier), istället för att länka till sin sajt. Stora mediejättar som CNN och Vice gör även exklusiva filmer till Snapchatpubliken.

Databaser

Databasjournalistik kan användas både för att hitta storys och berätta dem. Man kan dela upp genren i två olika delar, som ofta men inte alltid går ihop: a) Konsten att samla en stor mängd information, data, och sedan analysera och dra slutsatser utifrån informationen samt, b) att visualisera och presentera redan befintlig data.

Databasjournalistens bästa vän är Excel, som används för att sortera, gruppera och filtrera datan du samlar in. Materialet kan komma från en rad olika källor: offentlig information från myndigheter, enkäter som mejlats ut eller egna observationer som journalisten eller journalisterna gjort.

Precis som det låter är det ofta ett tidskrävande arbete och som stundtals kan vara ganska tråkigt. Myndigheter lämnar oftast ut information i pappersform, som sedan manuellt måste föras in i Excel. Men mödan kan vara väl värd.

Kristofer Örstadius, journalist på Dagens Nyheter, säger att databasjournalistik är precis som vanlig journalistik, fast man använder siffror istället för människor. Kristofer granskade i mars 2015 samtliga 24000 personer som fick uppehållstillstånd i Sverige år 2004, för att se hur de klarat sig i samhället. 

Han begärde ut personnummer från Migrationsverket, och körde dem mot Skatteverket (för inkomst), Kronofogden (för att se skulder etc.), Hitta.se (för att se var de bor) samt Piscatus (en betaltjänst för att kolla domar etc.).

Uppgifterna visade att flyktingarna hade stora problem med att komma in i samhället, inte ens varannan flykting som hade varit här i elva år hade en inkomst över 13 000 kronor i månaden.

Efter att all data är insamlad så är det dags att dra slutsatser. 

Resultatet som Kristofer Örstadius kom fram till genom att analysera materialet är en nyhet i sig, men han ville också ta reda på varför det såg ut som det gör. En av de slutsatser han kom fram till var att många flyktingar hamnade i kommuner som redan hade en stor arbetslöshet. 

Du behöver naturligtvis inte begränsa dig till ett av de här alternativen, ibland tar du med allihop. När KIT publicerade en granskning av spelberoende hos unga användes flera olika berättartekniker, inklusive en Facebook-exklusiv film, som även fungerade som puff, tre »traditionella« artiklar, tv-intervjuer, samt en avslutande diskussion om spelberoende med experter i en poddcast.

2. Hur ska du följa upp?

Hur kan du ta in reaktioner från andra berörda för att förlänga livslängden och fördjupa storyn? Den här frågan har dykt upp i hela journalistikens historia, men nu har du fler möjligheter än någonsin: Ska du konfrontera makthavaren du skriver om i tv? Kanske arrangera en debatt eller ett samtal i podd-form? 

Återigen, här gäller det att vara proaktiv och förutspå reaktionerna på dina nyheter och vilka konsekvenser de kan få. 

3. Hur ska du involvera publiken?

Hur kan du få in och engagera läsekretsen i din story? Genom en chatt? Artikelkommentarer? Ska du efterlysa bilder eller case? Starta en hashtag?

The Guardian lanserade för ett par år sedan Guardian-Witness, en undersajt där läsarna får olika »uppdrag« i form av att skicka in bilder och videos. Det kan handla om reaktio-ner på stora nyhetshändelser eller bilder från en valkampanj eller på vårtecken.

När Aftonbladet skrev om psykisk ohälsa hösten 2014 intervjuade man flera olika kändisar som berättade om hur de levde med ångest och depressioner. Artikelserien kompletterades med läsarchattar samt kampanjen #otillräcklig, där läsarna uppmanades att dela med sig av sina erfarenheter. Syftet var att bryta tabut genom att prata öppet om ämnet. På Aftonbladet brukade vi ofta styra upp chattar med experter kring ett aktuellt ämne. När chatten var klar skrev vi om de mest intressanta frågorna och svaren till en »fråga-svar-artikel«. De blev flitigt lästa.

4. Kuration?

Har andra rapporterat om samma eller liknande saker? Kan du guida läsarna dit för att ge de extra intresserade mer information och fördjupning är det självklart en bra service. Släpp prestigen och skicka läsarna vidare! Svenska Dagbladet har numera artiklar från Omni i sitt flöde, som alltid länkar vidare till andra svenska och utländska källor.

Så blir du en mästare på intervjuer

Du kommer sannolikt också behöva röster till din story. (…) Att intervjua är en konst som du bara lär dig genom att öva. I början kan det kännas ovant och obekvämt att ringa eller träffa någon, göra anspråk på deras tid och be dem svara på massa frågor. Känner du dig osäker kan den du intervjuar märka det, vilket kan leda till att personen själv sluter sig och inte ger lika bra svar. 

Som reporter är din uppgift att inge förtroende hos intervjupersonen, att få till ett avslappnat samtal. Då kommer du få svar på dina frågor. 

Intervjuer görs allt oftare via telefonen. Det beror förstås på att tempot är högre nu för tiden. Att åka hem till någon, sitta i köket och dricka kaffe medan man hämtar hem citat eller en berättelse blir ett allt ovanligare privilegium reserverat för ett fåtal reportrar.

Men självklart görs en hel del intervjuer fortfarande öga mot öga. Kanske har du åkt ut för att rapportera om en större olycka eller ett brott, eller så ska du göra ett personporträtt på en politiker, artist eller annan makthavare. Naturligtvis är det viktigt att vara påläst om personen du ska intervjua, annars blir det omöjligt att ställa de rätta frågorna. 

Det är också viktigt att hela tiden tänka på vinkeln, antingen någon du bestämt dig för innan, eller någon du kommer på under intervjun. Det är sällan man redovisar allt som sagts under ett samtal, men tänker du på vinkeln redan från början kan du ställa så många frågor som möjligt om det du kommer att rikta in dig på.

Har du en tuff fråga som du vet att din intervjuperson kommer att reagera negativt på eller bli irriterad över är det bäst att spara den till slutet. Börjar du intervjun med »Direktör Andersson, hur kändes det egentligen när hela din personalstyrka krävde att du skulle få sparken«, kommer direktör Andersson vara mindre öppenhjärtig resten av din intervjutid.

Frågorna du ska ställa först är istället de som är viktigast. Ibland är intervjutiden kort och rinner iväg snabbare än du trott, då blir det katastrofalt för din intervju om du sitter med en hel drös obesvarade, och bärande, frågor. Detta gäller speciellt om du står bredvid ett antal andra journalister och intervjuar någon, då personen plötsligt kan vända sig mot nästa reporter och ta dennes frågor istället.

Undvik mejl

I dag är det vanligt att intervjupersoner eller deras pr-folk vill svara på frågor via mejl. Min erfarenhet är att det är ett sämre sätt att intervjua på än via telefon. Svaren blir tråkiga och alldeles för genomtänkta och chansen att personen försäger sig, vilket kan bli hela din vinkel, är mycket mindre. Dessutom tar det längre tid. Att ringa, ställa ett par frågor och sedan lägga på och skriva ut svaren går snabbare.

Om det är väldigt bråttom, till exempel vid en större nyhetshändelse, kommer redaktörerna och nyhetschefen skrika på dig att lämna din text så snabbt som möjligt. Då finns det inte tid att ställa en hel rad frågor, anteckna svaren och sedan skriva ut artikeln. Du kommer att lära dig att ställa den viktigaste frågan först, och lämna en kort text samtidigt som du pratar med personen på telefon och fortsätter intervjun. Annars kan du ställa en fråga, ta ett par citat och be att få ringa upp. Tänk dock på att det kan vara fler journalister som vill tala med personen, och att risken är stor att du möts av en upptagetton den kommande timmen.

Så hanterar du gatekeepers

De senaste åren har allt fler myndigheter och företag utökat sina press- och kommunikationsavdelningar. Förutom att jobba proaktivt med att nå ut till journalister brukar de också vilja vara involverade i intervjusituationer med deras nyckelpersoner. Ofta vill dessa gatekeepers se dina frågor i förväg. Detta ska du så långt som det är möjligt undvika. Visst kan du dela med dig av vad du kommer att ställa för typ av frågor, men ger du dem på förhand kommer du få tråkiga och inövade svar. 

Och ska du konfrontera någon med obekväma frågor bör du inte ge dem i förväg, i alla fall inte initialt. Men om pressavdelningen inte vill ge dig en intervju kan det vara bättre att avslöja ditt ärende och säga att du vill ge personen en chans att kommentera de uppgifter du har. Då är det inte omöjligt att pressavdelningen ändrar sig — och plötsligt finns tid för intervju ändå.

Det är också vanligt att personen du intervjuar vill kolla sina citat före publicering. Min erfarenhet är att det framför allt är personer som är mellanchefer eller liknande som vill det, alltså de som kan få skäll uppifrån. Medieerfarna, tunga, makthavare brukar lita på att journalisten gör sitt jobb, annars hör någon av sig och ber dig ändra i efterhand. 

Ska du skriva om ett känsligt ämne ökar så klart risken att intervjupersonen kommer vilja se citaten i förväg. Jag skriver risk, för ofta blir det mycket sämre efter en »korrigering«. Det blir mer tillrättalagt, skrivspråk istället för talspråk och ibland vill personen stryka skarpa formuleringar (i värsta fall det som du tänkt använda som citatrubrik).

Jag börjar ofta med att säga något i stil med »jag lägger ut detta på webben direkt, så du kan ju gå in och kolla och höra av dig om du har några funderingar«. Det brukar funka. Annars ger jag dem sina egna citat (aldrig hela artikeln). Det bästa är att läsa upp dem, i värsta fall får du skicka dem på mejl. 

Jag brukar aldrig lova att någon ska få ändra sina citat, utan bara att de ska få titta på dem. Att ta tillbaka bärande citat eller resonemang är inte okej — och det brukar jag inte gå med på. Självklart är det olika från fall till fall, men lovar du att den du intervjuar ska få gå in och ändra hur som helst så riskerar din vinkel att bli sämre eller falla. Tänk på att du äger materialet, har du citerat rätt så är det oftast rätt att köra. De du intervjuar får helt enkelt stå för vad de sagt. Om den du intervjuar säger att hen inte sagt det du uppfattat (att skylla på »felcitering« är en mycket vanlig krishanteringsmetod) får du gå tillbaka till dina anteckningar eller din inspelning. Har du det på band är saken klar, annars får du avgöra från fall till fall. Är du säker, stå på dig! 

Detta gäller förstås så länge som du varit tydlig med att det handlar om en intervju, det är en viktig regel (som också kan tummas på, i till exempel wallraff-situationer). 

Visa hänsyn mot ovana intervjupersoner

Du kommer ofta att få reaktioner från folk du intervjuar och citerar. Tänk på att vägen från att en person säger något till dig till att det kommer i tryck är lång: personen säger en sak, du ska höra det, tolka det, skriva ner det och sätta det i ett sammanhang. Sedan hamnar citatet i en artikel med bilder och en hårt skruvad rubrik och ingress. Dessutom kan andra medier rewritea din artikel och kanske skruva ännu mer eller lägga in egna tolkningar. 

En gång när SVT skulle skriva om ett påstått internt storbråk i samband med att Aftonbladet startade en »reklamredaktion« (som gör branded content och kallas Partnerstudion) ringde en reporter till mig och ställde frågor. Jag svarade, ungefär, att jag inte jobbar med redaktionen, att den inte ens startat och att jag därför hade svårt att formulera en åsikt. Men lade efter en stund till till: 

– Om den här idén hade kommit för tio år sedan hade det blivit ramaskri, men gränserna förflyttas steg för steg. Gör Partnerstudion bra innehåll och allt sköts på ett transparent sätt behöver det inte vara några problem med det.

Branschtidningen Resumé rewriteade artikeln, men lade till sin egen tolkning strax före citatet. I den texten blev det att 

Martin Schori, redaktör på Aftonbladet, »avfärdade kritiken« mot Partnerstudion.

Jag var citerad korrekt, men jag hade ju knappast avfärdat någon kritik eftersom jag inte ens kände till någon sådan (och jag var inte heller ansvarig för reklamavdelningen).

Senare dök citatet upp i Ulrika Kärnborgs bok Klickokratn. 

Även där »avfärdar« jag »farhågorna« med Partnerstudion. 

Ingen stor sak, men till och med när citaten du skriver in är korrekta kan tolkningen bli fel eller annorlunda än vad intervjupersonen menat. Speciellt om du rewritear någon annans jobb, då du inte vet i vilket sammanhang personen uttalade sig.

Var alltid extra noga eller tydlig med personer som är ovana att uttala sig i media. De kan reagera mycket starkt när deras citat dyker upp på en sajt med stora rubriker, bilder och en kontext som de kanske inte riktigt hade räknat med. Det är inte ovanligt att de ringer och kräver att en artikel ska plockas ned eller att deras medverkan ska tas bort. 

En tumregel: Så länge som du gjort ditt jobb på ett schysst och tydligt sätt finns det få anledningar att göra det. Har de bra skäl får du så klart överväga att gå dem till mötes.

»JUST NU« och »Mer info kommer« – så bygger du en artikel steg för steg 

Vid stora nyhetshändelser eller när du skriver artiklar av »just nu«-karaktär får du helt enkelt skriva det lilla du vet och sedan uppdatera. Jag ska återigen använda attacken mot Charlie Hebdo som exempel, men texterna nedan är påhittade.

Första version

Du vet ingenting förutom det som står i en liten flash från AP. 

Du skriver:

Flera personer har dödats efter en attack mot en tidningsredaktion i Paris, uppger AP på sitt Twitter-konto. Mer info kommer.

Andra version

Flera personer har dödats efter en attack mot en tidningsredaktion i Paris, uppger AP.

Enligt nyhetsbyrån är det satirtidningen Charlie Hebdo som attackerats. Det finns ännu inga exakta uppgifter om antalet döda eller skadade. Mer info kommer.

Tredje version

Flera personer har dödats efter en attack mot en tidningsredaktion i Paris, uppger AP.

Enligt nyhetsbyrån är det satirtidningen Charlie Hebdo som attackerats. Minst fem personer ska, enligt lokal polis, vara döda skriver AP. Minst två personer ska ha tagit sig in på tidningen och öppnat eld.

Mer info kommer.

Nu kanske storyn har blivit så pass stor att ni drar igång en liverapportering (det är ett separat verktyg som ofta ligger i början, i mitten eller i slutet av en artikel, och som inte nödvändigtvis har samma information som texten du skriver). I liverapporteringen kan du hälla in vittnesuppgifter, ny info från polisen, relevanta tweets, bilder, etc. 

Men i brödtexten fortsätter du:

Flera personer har dödats efter en attack mot en tidningsredaktion i Paris, uppger AP.

Enligt nyhetsbyrån är det satirtidningen Charlie Hebdo som attackerats. Minst fem personer ska, enligt lokal polis, vara döda Minst två personer ska ha tagit sig in på tidningen och öppnat eld.

– Det ligger döda överallt, säger ett vittne till AFP.

Charlie Hebdo publicerade nyligen Muhammed-karikatyrer, skriver TT. Men vad som ligger bakom attacken är ännu okänt.

President Hollande ska vara på väg till platsen. Mer info kommer.

Femte version

Nu kan du börja bygga en »traditionell artikel«, med ingress och brödtext. De mindre uppdateringarna sker i liverapporteringen, de viktigaste skrivs in i brödtexten. Nu kanske även stillbilder har kommit, live-tv-bilder och någon redaktör har gjort en enkel karta.

Maskerade män attackerade tidningsredaktion i Paris på tisdagen. Minst 11 personer har dödats. – Vi utreder det som ett terrorattentat, säger polischefen till AP.

Minst två män beväpnade med automatvapen gick vid 11-tiden på tisdagen till attack mot satirtidningen Charlie Hebdo. Minst 12 personer ska, enligt lokal polis, vara döda skriver AP.

– Det ligger döda överallt, säger ett vittne till AFP.

Charlie Hebdo publicerade nyligen Muhammed-karikatyrer, skriver TT. Men vad som ligger bakom attacken är ännu okänt. Ingen grupp har tagit på sig dådet.

Ett stort antal poliser har satts in för att hitta gärningsmännen, som ska vara minst två till antalet. Säkerhetsnivån har höjts i hela landet.

President Hollande ska vara på väg till platsen.

Enligt Säpo följer man utvecklingen i Frankrike, men dådet påverkar inte säkerhetsnivån i Sverige.

– Inte i nuläget i alla fall, säger pressekreteraren.

Och så fortsätter det. Snart vill du ha en andravinkel, med reaktioner. Sedan får du, eller en nyhetsbyrå, en längre intervju med ett vittne. Då blir även det en separat text.