poppius

Mäns röster fortsätter att dominera i nyhetsmedierna

Det är manlig dominans bland källorna i svenska nyhetsmedierna. Och reporterns kön påverkar såväl ämnesval som vilka som får komma till tals, det visar en ny studie från Institutet för mediestudier.

På tisdagsförmiddagen höll Institutet för mediestudier ett seminarium på Poppius journalistskola. Ämnet var vad som skiljer mäns och kvinnors journalistik. Diskussionen tog utgångspunkt i resultatet av Institutet för mediestudiers innehållsanalys i vilken totalt 10 000 artiklar från två olika år (2007 och 2014), i 21 medier studerats för att identifiera mönster i svensk nyhetsjournalistik kopplat till kön.

Medieforskaren Maria Edström, vars huvudområden är genus, medier och mänskliga rättigheter, deltog i seminariet för att berätta om de slutsatser hon drar utifrån Mediestudiers innehållsanalys. Edström konstaterar att innehållsanalysen bekräftar globala nyhetsstudier som gjorts på området, däribland den världsomfattande studien Global Media Monitoring Project som hon själv driver.

– I dag är den svenska journalistkåren hyfsat jämställd. Ändå präglas det dagliga nyhetsarbetet, i de nyheter där reporterns kön framgår, av en viss övervikt för manliga reportrar.

Studien visar att antalet manliga reportrar är 55 procent och antalet kvinnliga reportrar är 45 procent – både 2007 och 2014. Av studien framgår också att det är en högre andel kvinnliga reportrar i storstäderna än i mindre städer.

Vidare visar studien på stora geografiska skillnader i hur framgångsrika olika medier är i sitt jämställdhetsarbete. Som ett gott exempel lyfte Maria Edström SVT Nyheter Västerbotten. En redaktion som bedrivit ett effektivt jämställdhetsarbete, vilket Medievärlden tidigare rapporterat om. 

Internationella undersökningar visar hur männen dominerar som källor i nyhetsmedierna, vilket bekräftas av Medieinstitutets innehållsanalys. I 2014 års undersökning var det 64 procent manliga källor och 36 procent kvinnor. 2007 var motsvarande siffror 65 procent respektive 35 procent.

Av studien framgår också hur vissa ämnen är mer tydligt könsmärkta än andra. Ett exempel på ett kvinnodominerat ämne är livsstil och ett exempel på ett mansdominerat område är sport.

Förutom Maria Edström var Ulf Johansson, programchef SVT Nyhetsdivisionen/Riks, inbjuden för att berätta om hans syn på hur arbetet och medvetandet ser ut på redaktionerna.

– Det man kan säga är väl att vi i dag väger in fler aspekter än kön, vilket skulle kunna förklara varför antalet kvinnor gått ned på några ställen jämfört med andra saker som mäts. Men vi har återupptagit det här arbetet mer aktivt just eftersom antalet kvinnor inte får minska bara för att antalet saker vi mäter blir fler.

Den tredje paneldeltagaren var Olga Stern som står bakom mätningsverktyg genews.io, vars funktion är att i realtid räkna hur många kvinnor respektive män som nämns i artiklar. Ett verktyg som bland annat används av Expressen.

– Jag är övertygad om att man måste arbeta aktivt med detta hela tiden för att det ska bli någon skillnad.

Samtliga i panelen var överrens om att just räkning är ett effektivt sätt att bli bättre på representation, men alla tre framhöll också att räkningen måste kompletteras med en diskussion om varför en jämställd nyhetsrapportering är att eftersträva.

Du kan lyssna på seminariet här.

Om Institutet för mediestudiers innehållsanalys:

Totalt har 10 000 artiklar från åren 2007 och 2014 i 21 medier kodats

Mätningen har skett både digitalt och analogt.

Studien identifierar bland annat sambandet mellan författarens kön och artikelns ämne, samt synliggör vad som särskiljer artiklar utifrån antal manliga respektive kvinnliga omnämnda källor.

Nyhetsstudien domineras av webbartiklar (62 procent av nyheterna år 2007 och 67 procent av nyheterna år 2014).

Institutet för mediestudiers innehållsanalys är inte publicerad än.