Medieborgarna kan få konsumtionsstöd

Medborgare blir medieborgare i framtiden. Vilket innebär både möjligheter och ansvar menar Medieutredare Anette Novak. Efter att delbetänkandet nu är klart börjar arbetet med slutrapporten. En process som innebär fler samtal med branschföretagen.

I nuläget är det medieföretagen som i hög utsträckning producerar den journalistik som är ett viktigt fundament i vårt demokratiska system. Men i framtiden kan det vara så att medborgarna till viss del står för den journalistiken tror Anette Novak som precis har lämnat över Medieutredningens delbetänkande till kulturminister Alice Bah Kuhnke. 

– Vi ser att medborgarna blir allt mer medialt kompetenta. Och jag hoppas att vi har en period framför oss av folkbildning. Vi måste lära ut mer om informationskunnighet och digitalisering och så vidare. När det sker blir det en överföring av den kompetensen till grupper där den inte funnits tidigare.

– Och det är klart att det har en positiv potential. Men det ligger långt bort i tiden.

Men för att medborgarnas kompetens ska öka i samma takt som medieföretagen skär ner krävs det enorma insatser. Och snabbt. För att klara av det går det inte att bara ha ett mediepolitiskt perspektiv. 

I betänkandet finns en sammanställning över hur mycket statliga pengar som går till medieområdet per år. Det är över 9 miljarder kronor. Där ingår licensavgiften till public service, presstöd och momssubventioner bland annat. Och det kan kräva resurser i den nivån för klara av behoven.

– Utbildningsområdet har egna pengapotter, infrastrukturen har egna pengapotter till exempel. Vi pekar på ett antal åtgärdsområden som ligger utanför kulturpolitikens traditionella område.

När medborgarna blir medieborgare innebär det både möjligheter och ansvar. Digitaliseringen ger möjligheter att publicera sig och få åtkomst till information på ett helt nytt sätt. Men den kan också innebära att medborgarna får lära sig att till exempel hantera en surfplatta för att läsa en e-tidning om de kommersiella aktörerna inte längre har råd att distribuera en papperstidning till dem menar Anette Novak.

De kvalitetsaspekter som ska ligga till grund för ett nytt mediestöd kommer från direktiven och är ett svårhanterligt begrepp menar Anette Novak.

– Staten ska inte bedöma vad som är kvalitet. Det är viktigt att poängtera. Samtidigt har staten möjlighet att skicka sina stöd i den riktning den vill. Om vi i dag ser att demokratin naggats i kanten är det viktigt att de pengar som staten sätter in för att stötta träffar rätt, givet vad man vill uppnå. Staten behöver kanske bli lite träffsäkrare var stöden träffar.

Hur den träffsäkerheten ska uppnås om med vilka funktioner är en fråga som kommer upp i det slutbetänkande som Medieutredningen ska presentera till våren.

– Vi har inte mäktat att jobba med det parallellt med de frågorna.

Medieutredningen har hela tiden haft en dialog med medieföretagen. Men nu kommer den kontakten bli ännu viktigare och intensiva, ju närmare det kommer att förslagen ska läggas fram, menar Anette Novak.

– Speciellt när det gäller konsekvensanalyserna.

Hon hoppas att den ökande kontakten med medieföretagen ska leda till en ökande förståelse åt båda håll.

– Vi har medborgarperspektivet. Och jag kan känna att folk ibland har lite svårt att förhålla sig till att jag har på mig statens hatt i det här. Jag är känd i branschen och kan tidigare i olika sammanhang ha sagt vad jag tycker är bra för medieföretagen. Men nu har jag på mig statens hatt och har uppdraget att titta på vad som är bra för medborgarna. Och det som är bra för medborgarna 2025 är kanske inte samma sak som är bra för branschföretagen 2016. 

– Men jag hoppas att vi får en fördjupad förståelse för att vi inte på något sätt jobba mot varandra.

Det framtida mediestödet kan riktas till ett flertal mottagare. Det kan handla om såväl enskilda medborgare, som journalister, företag eller föreningar.

– När vi pratar om stöd till medborgare handlar det inte om att de ska få stöd för att göra journalistik utan ska ses som ett stöd till konsumenterna, säger Anette Novak.

Det kan till exempel handla om att medborgare utanför medieföretagens huvudort kan få skattelättnader om de prenumererar på en tidning.

– Men vi har inte sagt vad vi siktar in oss på ännu. Vi har bara radat upp alla möjligheter staten har att rikta in stödet.

Men det nya stödet är inte till för att rädda branschföretagen poängterar Anette Novak.

– Mediebranschens problem består i att de inte hittat bäriga affärsmodeller. Det kan inte vara statens uppgift att hjälpa till med det. 

Och att pumpa in stora bidrag skapar bara risken för ett bidragsberoende. Vilket inget företag vill bli i grund och botten menar Anette Novak.

– Samtidigt finns det en risk för en ond spiral. När företagen skär ner blir det svårare att sälja både prenumerationer och annonser.

Medieutredningen är långt ifrån klar med sitt arbete ännu. Mycket återstår innan slutbetänkandet ska presenteras i april.

– Det här en bra hållplats, men vi är inte färdiga, säger Anette Novak och klappar på det 360 sidor tjocka delbetänkandet.

En rapport som mött ett stort medieintresse. Vilket hon menar är oproportionerligt och navelskådande.

– Vid tre, halv fyra i dag (läs igår) hade det skrivits 65 artiklar om medieutredningen i dag. Vilket är mycket intressant. Vi är utredning nummer 94 i år. Jag tror inte det finns någon annan utredning som bevakats på det här sättet. Varför gör medierna det? Jo, för att de berör dem själva. Är det en riktig nyhetsprioritering? Vi har grundlagsutredningar som pågår, vi har demokratiutredningar som pågår. Om det är så att de inte får en enda fråga och vi får den här typen av medieuppbåd, vad gör det för allmänhetens förtroende för medierna? 

– Ju mer mediekompetenta medborgarna blir, desto mer mediekritiska blir de och då ser de sådant. Och det bygger inte förtroende.

 

TU om medieutredningen: ”Försiktig optimism”

Medieutredningens delbetänkande ute