Annons: Mediedagen 2019

Tre ledarredaktioner om debattklimatet

Hur undviker opinionssidorna att påverkas av spridningen som invandringskritiska texter ger?

Utgår man från de senaste månadernas topplistor* över de mest engagerande svenska ledartexterna, är det artiklar om invandring, migration och den så kallade ”åsiktskorridoren” som lett till störst spridning i sociala medier. Inte sällan har de engagerande texterna haft en negativ vinkling.

Medievärlden undrade därför:

Uppfattar landets ledarredaktioner detta som ett problem?

Hur gör de i så fall för att undvika att påverkas av denna trend/tendens?

Hur upplever de att debatten förs på svenska ledarsidor?

– Jag ser det som viktigt att DT är med och för debatten i de ämnen som är viktiga för läsarna, svarar Jens Runnberg, politisk redaktör på Dalarnas Tidningar.

– Eftersom invandrings- och migrationsdebatten ändrat karaktär på senare tid har det känts än viktigare att visa att DT håller fast vid den linje som gällt i decennier. Jag har strävat efter att hela tiden konkretisera ämnet och göra ”invandring” till en fråga om exempelvis arbetsmarknaden och bostadsmarknaden.

Runnberg säger vidare att han inte kan minnas att DT någonsin haft en text om den så kallade åsiktskorridoren (uppfattningen att bara ”politiskt korrekta” åsikter får framföras i det offentliga rummet). Han upplever dock att debatten om de heta ämnena dragit isär liberala och konservativa ledarsidor:

– Men inte på något dramatiskt sätt. Jag tror läsarna är genuint ointresserade av att den namngivna ledarskribenten A explicit angriper den namngivna ledarskribenten B för något denne skrivit.

Jens Runnberg understryker att det finns få S-märkta ledarsidor i landet:

 – Den dynamik debatten visar upp till höger om S lyser med sin frånvaro på den sidan av det politiska spektrumet.

Någon som talar öppet om splittringen inom åsiktshögern och om faran i främlingsfientliga glidningar är Upsala Nya Tidnings politiska chefredaktör Håkan Holmberg:

– Vi upplever att de värden som det öppna samhället och den svenska rättsstaten vilar på är under belägring. Därför ser vi inget annat val än att skriva på det sätt som vi gör.

UNT har haft ett stort antal ledartexter om den här typen av frågor, konstaterar Holmberg:

– Vi har tillsammans med några andra tidningar stått i centrum för en samhällsdebatt som vi anser är den viktigaste som förts på mycket lång tid. Det har vi gjort medvetet och vi har under arbetet också starkt upplevt att andra, mer ”normala”, typer av frågor just nu varken engagerar oss eller läsarna på samma sätt.

Responsen har i linje med detta läsarengagemang varit god:

– Vi har fått ovanligt mycket sympatiyttringar från läsarna och uppenbarligen har många som tidigare inte intresserat sig för UNT nu börjat följa vad vi skriver.

Martin Tunström, politisk chefredaktör på blå Barometern-OT, menar att debattklimatet i Sverige rent allmänt har blivit ”kyligare” under de senaste åren – men att Barometerns urval av ämnen påverkas av sådant som platsens kultur, tidningens politiska inriktning och vad som står på agendan för dagen:

– Migrationspolitik förefaller viktigt att kommentera oberoende av svans på nätet. Vi försöker alltid ge en helhetsbild för att förhindra att exempelvis vår ståndpunkt i ”Reva-frågan” – om avvisningar – inte ska utnyttjas av främlingsfientliga opinionsbildare. I texter om migration ger vi vanligen vår helhetsbild: Som att Barometern tidigt drev frågan om plikten att ge tillståndslösa vård och att familjeåterförening är viktigt för en tidning som värnar just familjen.

Frågor om migration och asylboenden har länge stått högt på dagordningen i ett län med många anläggningsboenden, konstaterar Tunström:

– Vi skriver också frekvent om ämnen som industrins förutsättningar, kristna värden, jakt, fiske, skogsnäring och jordbruk, oberoende av om det ger upphov till klickmonster eller inte.

* Se t.ex. Idagora.se.