Annons: Mediedagen 2019

När går yttrandefriheten före upphovsrätten?

Göteborgs tingsrätt gav Kent Ekeroth rätt mot GP men redovisar inte varför. Yttrandefrihetens ställning i förhållande till upphovsrätten behöver prövas i högre instans, skriver Fredrik Svärd.

Nyhetsvärdet i att ledamöter av landets högsta beslutande församling sprungit runt på stan med järnrör mot Kent Ekeroths intresse av att hindra publiceringar av bilder ur en filmsnutt tagen med mobiltelefon. Sällan har ett så starkt informationsintresse ställts mot ett så svagt immaterialrättsligt skydd i en svensk rättegångssal. 

Flera publicister som använt bilder ur Ekeroths film har bedömt att allmänhetens informationsintresse gör sig gällande med sådan styrka att upphovsrätten helt bör vika för tidningarnas yttrandefrihet. Den linjen drev också GP och Stampen, som genom advokat Christina Berggren hänvisat till en rad vägledande domstolsavgöranden som öppnat för möjligheten att ge yttrandefriheten företräde. 

I mitten av 80-talet dömdes två medarbetare vid GP till böter efter att tidningen publicerat ett manifest skrivet av en regissör vid Göteborgs stadsteater. Högsta domstolen konstaterade att upphovsrättsintresset var lågt och allmänintresset stort. Trots det stod sig upphovsrätten, men HD uttalade att det kan finnas fall då yttrandefrihetsintresset väger så tungt att domstolarna bör ogilla åtal för upphovsrättsintrång. 

Det finns ett par omständigheter som skulle kunna tala för en annan utgång i målen om järnrörsfilmen. Till att börja med är allmänintresset rimligen ännu större och upphovsrätten ännu svagare i det mål Göteborgs tingsrätt nu haft att pröva. 

Målen skiljer sig också åt på så sätt att Kent Ekeroths talan är civilrättslig medan Manifestmålet rörde åtal för upphovsrättsintrång. HD föredrog med hänvisning till principen om ”inget straff utan lag” att överlåta eventuella ändringar i straffbestämmelserna åt riksdag och regering.

Dessutom har det tillkommit europarättslig praxis. I fallet Caroline von Hannover mot Tyskland uttalade Europadomstolen att frågan om huruvida en publicering bidrar till en debatt av allmänt intresse är avgörande för publiceringens skyddsvärde. Yttrandefriheten fick ge vika även den gången, men domstolen har genom åren överlag gett ett starkt skydd för publiceringar som bidrar till den politiska debatten.

Det har varit glest mellan avgörandena sedan Manifestmålet. När ett brev Ulf Lundell skrivit till DN publicerades i antologin Fittstim uttalade en tingsrätt att ”det är tänkbart att det finns utrymme att inskränka upphovsrätt till förmån för informationsfrihet”.  Vad som krävs för att ett sådant utrymme ska anses ha uppstått vet vi dock mycket lite om.

Hur gick det då i Göteborgs tingsrätt? Såhär, något summariskt: Domstolen tog, trots invändningar från motparten, Ekeroths egna samt vittnet Christian Westlings uppgifter till intäkt för att Ekeroth är den som tagit filmen och fann därmed att rättigheterna tillkommer honom.  Domstolen konstaterade vidare att GP publicerat bilderna som ett led i rapporteringen av en dagshändelse. I sådana fall kan publicering utan samtycke från rättighetshavaren vara tillåten om vissa kriterier är uppfyllda, varav ett är att bilderna offentliggjorts tidigare. Tingsrätten fann att tre av de fem bilderna inte publicerats tidigare, och att GP:s publiceringar av dessa skett i strid mot upphovsrättslagen.

När det gäller Stampens argumentering kring normkonflikten mellan yttrandefriheten och upphovsrätten skriver rådmannen Gunilla Fransson, som avböjt att kommentera domskälen, följande:

”Stampen har gjort gällande att yttrandefriheten ska ha företräde framför upphovsrätten i detta fall med hänsyn till samhällets behov av nyhetsförmedling och kritiskt [!] granskning och att publiceringen därför inte inneburit något intrång även om bilderna inte tidigare varit offentliggjorda. Det finns emellertid inget stöd i lag eller praxis för att yttrandefriheten ska ha företräde framför upphovsrätten på ett sådant sätt, när prövningen avser frågan om huruvida ett intrång ska anses ha skett.”

Om inte allmänhetens informationsintresse väger tyngre än upphovsrätten i fallet Ekeroth, i vilka situationer kan det då bli aktuellt att låta yttrandefriheten gå före? 

Tingsrätten har av en eller annan anledning kommit fram till att de prejudikat som finns på området inte har bäring på det aktuella målet eller att det inte rör sig om en sådan särskild situation då yttrandefriheten bör ges företräde. Hur domstolen kom till den slutsatsen får vi inte veta, och vi får heller inte veta hur domstolen tolkar Europakonventionen och Europadomstolens avgöranden.

Nu är det inte tingsrätternas sak att skriva vägledande domar, och kanske är det där någonstans förklaringen till de koncisa domskälen ligger. Mycket har hänt sedan Manifestmålet avgjordes. En prövning i högre rätt skulle kunna bidra till bättre förutsebarhet för rättighetshavare, publicister och andra berörda. Det vore också intressant att få veta hur den dömande makten ser på förhållandet mellan yttrandefriheten och upphovsrätten. 

Fredrik Svärd är medie- och kommunikationsvetare och jurist med inriktning mot IT- och medierätt. Tidigare chefredaktör för Dagens Juridik. E-post: fredrik@svard.com. Twitter: @fredsvard 

Fredrik Svärd