Så jobbar regimens största tidning

RYSSLAND

Lars Lönnberg skriver om sitt besök på Komsomolskaja Pravda, Rysslands största tidning med i det närmaste obegränsade resurser.

Sommaren 2012 besökte jag den regimtrogna tidningen Komsomolskaja Pravda som visade upp en imponerande verksamhet. Tidningen är en av de största i Ryssland, om inte rentutav den största, och verkar ha i det närmaste obegränsade resurser. Komsomolskaja Pravda har flera papperstidningar under sina vingar och satsar stort på webben och direktsänd tv- och radio.

Komsomolskaja Pravda är en sexdagarstidning med omkring 500 anställda och ges ut i 90 regioner i Ryssland, men också i andra delar av världen som till exempel Balkan, Vitryssland, Kirgizistan, Cypern, Moldavien, Ukraina, USA och Montenegro. Moskvaupplagan är omkring 385 000 exemplar per utgivningstillfälle. Ingen kan svara på hur stor den totala upplagan är med alla regioner inräknade, men uppskattningsvis mellan 600 – 700 000 exemplar för den dagliga tidningen och runt 2 miljoner exemplar för Talstjushka, veckotidningen med tv-bilaga.

Komsomolskaja Pravda fanns förut som så många andra tidningar på Ulitsa Pravda, Sanningsgatan, i Moskva. En dramatisk brand år 2006 gjorde att tidningen fick se sig om efter nya lokaler. Chefen på marknadsavdelningen, Anna Kapitanova, var den som ringde upp mig på morgonen och bjöd in mig för ett besök redan samma dag.

Skriver tidningen någonsin kritiskt om president Putin?

– Vi har en politisk redaktion som ägnar sig åt inrikespolitik. Tidningen skriver om situationen i Ryssland och strävar efter att vara så objektiv som möjligt, svarar Anna Kapitanova.

Påverkar ägarna tidningens innehåll?

– Ibland händer det väl att redaktionen konsulterar ägarna innan publicering, säger Kapitanova med ett lite frågande ansiktsuttryck.

Hon kommer inte ihåg vad ägarna heter, bara att det är ett företag som håller på med många olika affärsverksamheter. Enligt ryska Wikipedia är holdingbolaget Media-partner ägare till tidningen som i sin tur är en del av affärsgruppen ECN som är starkt länkat till Gazprom, den ryska statens energibolag. År 2007 köpte ECN Komsomolskaja Pravda av ryska Prof Media och norska A-pressen.

Tidningen har en historia som sträcker sig till början av 1900-talet då den var kommunistiska ungdomsförbundets officiella organ. I det ”ljusblå rummet” där tidningens redaktionsmöten äger rum, finns en utställning där man kan se fragment från den. Den 10-faldige världsmästaren Vladislav Tretjaks målvaktsklubba finns där, liksom en flagga med Stalin och Lenin. Längst bort i montern finns priser och utmärkelser för rekordupplagor under några ljuva år på 2000-talet. Tidningen har haft många prominenta besök under årens lopp. Där finns en av nutidens oppositionsledare, Boris Nemtsov, Grigorij Javlinski, partiledaren för Yabloko. Liksom TV-kändisen Maxim Galkin och Putins kompis och före detta guvernör för S:t Peterburg Valentina Matvienko och många andra.

Tidningens innehåll färdigställs på redaktionen i Moskva, som sedan skickas ut som pdf-filer via satellit till regionerna. Där trycks upplagan på plats tillsammans med lokalt producerade nyheter. Ungefär 40 procent av innehållet i tidningen är reklam. Deadline för Moskvaupplagan är 21.00 Moskvatid, men Ryssland är ett stort land med åtta tidszoner vilket gör att det blir många olika deadlines att hålla reda på. Lösnummerförsäljningen dominerar men det går att prenumerera på tidningen. Man kan också köpa enbart pdf-versionen. Ett lösnummer av papperstidningen kostar 15 rubel (ca 3 kronor) och en halvårsprenumeration i Moskva kostar 1314 rubel (ca 265 kronor).

Utöver den dagliga tidningen finns fem olika tidningar under Komsomolskaja Pravdas vingar. Några av dem kan man köpa på nätet, bland annat

• Veckotidningen Talstjushka (Tjockisen) som kommer ut på fredagar

• Sovjetskij Sport som är en sexdagarstidning med bara sport

• Sovjetskij Sport fsdpotboll kommer ut en gång per vecka

• Expresstidningen ges ut en gång i veckan, ryska motsvarigheten till vår ”Hänt i Veckan”

Två till fyra nyheter per timme pytsar tidningen ut på sina tidslinjer på de sociala medierna Facebook och på den ryska motsvarigheten Vkontakte. På Twitter har tidningen omkring 90 000 följare. År 2009 började tidningen sända radio, och sedan 2011 även tv där redaktionen består av cirka 30 personer. Tv-kanalen har ett stort och varierat programutbud, med bland annat specialreportage, underhållningsprogram, såpor, tecknade serier, långfilmer med mera. En gång i timmen är det direktsända nyheter. Materialet kommer bland annat från tidningens nyhetsreportrar, som är utrustade med handicam.

Komsomolskaja Pravdas tv sänder mellan 11.00 – 20.00, och finns på internet och via satellit i programutbudet på Trikolor TV och NTV-Plus. Radion sänder nyheter varje halvtimme och sänder dygnet runt. Webbredaktionen omfattar ett 30-tal personer.

– Komsomolskaja Pravda har många ben att stå på, vilket gör att den inte är så känslig för upplagetapp, säger Anna Kapitanova.

Se bilder nedan:

2. Sedan år 2007 huserar KP på fyra våningar i ett sexvåningshus inte långt från Dinamostadion norrut i Moskva.
Bekanta profiler som figurer lite här och där.
Superhjälten Gagarin, i mitten, besöker redaktionen. Chefredaktören Boris Pankin,  tvåa till höger om Gagarin. Pankin var senare mångårig rysk ambassadör i Sverige.
Kvällsmötet ska strax börja, kl. 17.00.
Sidplanering för Moskvaupplagan, deadline är 21.00.
Väggarna pryds av många foton på president Vladimir Putin.
President Putin besöker redaktionen i ett fullsatt redaktionsrum.
Om några sekunder börjar kvällsändningen av tv-nyheterna.
Nyheterna sänds live varje timme i tv.
Här pågår ett diskussions- och debattprogram.
Vjatjeslav Fetisov, legendarisk lagkapten i Superfemman, numera idrottsminister i Ryssland besöker KP-tidningen Sovjetskij Sport.

Text och foto: Lars Lönnberg.