Det här beror motgångarna på

TS 2013

Sparpaketen har slagit ordentligt på upplagan. Ju tuffare besparingar desto större läsartapp. Många av de dagstidningar som tappat mest har också hårdbantats rejält senaste åren.

1 700 färre prenumeranter i år jämfört med 2012. Det betyder att Dagbladet i Sundsvall tappat 16,2 procent av upplagan och är därmed den dagstidning som minskat mest i årets TS-redovisning.

I oktober 2012 kom beskedet att nästan halva personalstyrkan skulle sparas in i ett försök att få tidningen på fötter ekonomiskt. I våras kom den nya tidningen som var en konsekvens av besparingarna. Utan tv-bilaga, utan fasta nöjes- och kultursidor samt med sportmaterial som till stora delar var gemensamt med Sundsvalls Tidning.

Något som bland annat inneburit att många dubbelläsare försvunnit anser Dagbladets chefredaktör Patricia Svensson:

– Tappet är väntat. Vi vet ju att läsarna är allt mer intresserade av att ta del av vårt innehåll på fler sätt än via papperstidningen och under 2013 satsade vi därför ordentligt på att bli bättre i våra digitala kanaler. Det har vi lyckats bra med. Vi har breddat innehållet och har fina trafiksiffror och räckvidd. Under samma period har vi redesignat papperstidningen både vad gäller form och innehåll och har därigenom tappat en del av våra dubbelläsare i Sundsvall, som tidigare prenumererade på både Dagbladet och ST.

Det finns också andra förklaringar menar hon:

– Vi har genomfört förändringar i abonnemangsförsäljningen vilket har resulterat i att vi tappade tempo där under en del av året.

Dala-Demokraten tappar också rejält. 2 000 prenumeranter färre har tidningen i årets TS-mätning jämfört med 2012. Det ger ett tapp på 13,5 procent.

– Det är inte roligt. Men inte heller något förvånande, säger Bosse Andersson som i slutet på maj fick uppdraget som ny redaktionschef och ansvarig utgivare för tidningen.

Då hade redan ett antal drastiska åtgärder genomförts för att rädda tidningen som då var i en svår ekonomisk kris. Efter en kraftig bantning av personalen som bland annat innebar att alla lokalredaktioner lades ner.

Det var när detta blev verklighet som ”den stora smällen” kom när det gäller upplagan enligt Bosse Andersson.

– Men det var en medveten risk som vi tog.

Upplagan är inte den centrala frågan för DD i nuläget. I stället handlar det om omställningen till en mer digital verksamhet. Men ur en aspekt är antalet pappersprenumeranter viktigt i alla fall. Går upplagan under 12 000 ex ryker delar av presstödet. I nuläget är tidningen över ribban med en marginal på 700 ex. 

Klarar ni nivån även nästa år?

 – Jag vet inte. Det vore bra, men på sikt kommer vi inte att göra det, så mycket är klart. 

Folkbladet i Umeå tillhör också de dagstidningar som backat mest. Anna Lith är chefredaktör där sedan i november ifjol. Att förlora 11 procent av upplagan på ett år är helt klart bedrövligt anser hon.

En stor anledning är dock ett felbeslut när det gäller sportbevakningen som togs innan hon kom menar Anna Lith.

– Men det har vi rättat till. Dessutom har vi förstärkt bevakningen av inlandet.

Nu håller upplageutvecklingen ”att försiktigt gå åt rätt håll”. Men om det betyder att tappet bara går saktare eller om Folkbladet på sikt kan ta igen delar av den förlorade upplagan är för tidigt att säga, enligt Anna Lith.

En faktor som talar för Folkbladet är den lojalitet många läsare känner:

– De kan bli arga på oss och slutar med tidningen för en tid. Men sedan kommer många tilbaka.

Folkbladet är den enda av tidningarna i Västerbotten som har en ambition att täcka hela länet. Men det är frågan hur länge det kommer att vara så. Det gäller att hushålla med resurserna så ett alternativ kan bli att dra ner på bevakningen av det glesbefolkade inlandet för att koncentrera sig mer på kusten där det är tätare mellan läsarna och annonsörerna.

– Vi utreder och tittar på många sätt att hantera situationen. Som är långt ifrån oproblematisk ur flera synvinklar. Det går till exempel inte lätt att säga att i inlandet får läsarna ta del av oss digitalt, det är det för dålig uppkoppling för på många ställen.

Svenska Dagbladet gick också bakåt rejält i årets TS-mätning. Upplagan sjönk med 8,8 procent jämfört med 2012. Fredric Karén tog över som chefredaktör för tidningen i augusti i fjol.

Den generella strukturomvandlingen som slår mot hela branschen är en del av förklaringen till tappet menar han. Men också den förändring av tidningen som kommunicerades redan 2012. Att tre ryggar skulle bli två och att sportbevakningen skulle skötas av TT.

– Vi tog mycket stryk där. Det blev inte bra kommunicerat bland annat för att vi inte hade någon tidning att visa upp.

Det sparpaket som presenterades i höst har inte påverkat upplagan i någon nämnvärd utsträckning enligt Fredric Karén.

Och det finns positiva signaler menar han. Till exempel att tidningen har en bra räckvidd i Stockholm och att de digitala paketen börjar gå allt bättre.

21 av de 95 dagstidningar som kommer ut mer än två dagar i veckan tappar mer än 5 procent i upplaga i år. De flesta tidningar inom Mittmedia tillhör den kategorin. Koncernens totala upplaga minskade med 6,3 procent. Vilket är helt enligt plan anser AnnaKarin Lith, redaktionellt ansvarig inom koncernen.

Tidningarna har jobbat på att få det hon kallar en ”sund upplaga”. Det vill säga att det ska läggas ner minimalt med energi på att fånga in otrogna läsare med återkommande kampanjer. Koncernen har också fullt fokus på en övergång till en allt mer digital nyhetskonsumtion. 

Därför kommer sannolikt printupplagan för tidningarna inom Mittmedia minska ännu mer under 2014 tror hon.

En annan stor upplageförlorare finns inte med i TS-statistiken. Under 2013 tappade Aftonbladet 15 procent av sin upplaga enligt Schibsteds egna siffror.

– Nedgången i print är väl känd. Den kommer att fortsätta. Det är en strukturomvandling som gör att pappersupplagor minskar i det närmaste linjärt år för år sedan 2004. Förhoppningsvis planar det ut någonstans. Men det är inget jag skulle rekommendera någon att lägga i en affärsplan. Vi jobbar med att optimera printaffären, maximera räckvidd online och affärsutveckla online, säger Aftonbladets publisher Jan Helin.

Digitala modeller ger effekt

Det här beror framgångarna på