Cheferna om tjänsterna som försvann

Det finns anledning för ledningarna att vara självkritiska. Att så många journalistjobb försvunnit beror delvis på de inte sett framtidens behov i tid. Det menar både SJF och höga tidningschefer.

Över 370 redaktionella tjänster försvann i fjol. I år kommer det att bli minst ett 100-tal till. Att så många har eller kommer att sägas upp, visar på medieföretagens brist på framtidstro menar SJF:s ordförande Jonas Nordling.

– Samt att de varit slarviga när det gäller framtidsanalys då i alla fall vissa företag säger upp personal i ena ändan samtidigt som det anställs folk med nya kompetenser i andra ändan.

Han kallar det dåligt ledarskap och ett förstörande av humankapital att inte i tid förutse de nya behoven och kompetensutveckla den befintliga personalen.

Det som nu hänt på arbetsmarknaden för journalister hade gått att undvika menar Jonas Nordling.

– Om bara utvecklingsarbetet tagit fart i tid.

Fortfarande är det många företag som inte kommit igång med det menar han.

– Och framförallt är det väldigt få som lyft in journalisterna i utvecklingsarbetet. 

TU:s vd Per Hultengård tror inte att den minskade bemanningen på redaktionerna kommer påverka produkterna i för högre utsträckning.

Vad betyder det för branschen att så här många jobb försvunnit?

– Det är klart att det inte går obemärkt förbi, men jag är övertygad om att alla som nu ser över och effektiviserar sina organisationer kommer att klara av det och kommer att kunna göra fortsatt bra tidningar.

Samtidigt som många sägs upp finns det behov av personal med olika former av digital kompetens. Vad säger det om hur företagen skött sin framtidsanalys?

– Jag tycker inte att det är konstig att man samtidigt måste nyrekrytera. Med det teknikskifte vi genomgår, så krävs ny kompetens och nya färdigheter som inte uteslutande kan hämtas inom den befintliga organisationen.

Aftonbladet var den tidning som krympte sin redaktion mest under 2012. Där försvann 55 tjänster. Sofia Olsson Olsén var då HR-chef och en av de som hade att hantera det hon kallar ”det största paradigmskiftet i pressens historia”.

Hon menar att det handlar om att utveckla och anpassa produkter, affärer och personal. Samtidigt. Till en framtid som ingen riktigt vet hur den ser ut. 

– På Aftonbladet gör vi nu den största kompetensförflyttningen i tidningens historia. Och vi har extremt goda resurser hos till exempel printredigerare som i framtiden även ska jobba på webben och mobilt.

Sofia Olsson Olsén är också 2:e vice ordförande i Presstödsnämnden. I den egenskapen är hon mycket bekymrad över utvecklingen i dagstidningsbranschen de senaste åren. Och hon ser stora förändringar inom bara ett år.

– Det kommer att vara färre tidningar kvar. Och flera som har dragit ner på utgivningsfrekvensen.

Från politiskt håll kommer det att krävas snabba beslut när det gäller bland annat nya stödformer menar hon.

Har tidningsledningarna varit dåliga på att förutse framtiden? 

– Den förmågan har varit dålig, det tycker jag. Jag tänker på mig själv när jag var på DD och Norran, tänk om jag förutsett detta då för flera år sedan, vilka möjligheter vi skulle haft att ta itu med saker då!

Pär Fagerström, som bland mycket annat varit vd för Gävletidningar och ordförande för TU, ser utvecklingen de senaste åren i ett längre perspektiv.

– För 20 år sedan var det omkring 7 000 journalister anställda på TU-företagen. För några år sedan var siffran nere i 5 000. Många tjänster som försvunnit var till exempel telemottagare, kopister, korrekturläsare och andra av den typen att det inte i påverkade innehållet i så hög. 

Det som hänt de senaste åren har inte heller gått ut över innehållet. Inte så att det försämrats i någon större utsträckning i alla fall menar Pär Fagerström.

– Det känns inte som den grävande och granskande journalistiken fått stryka på foten, Snarare känns den väldigt vital. Jag skulle säga att det snart sagt varje vecka dyker upp något som har sin grund i vad en klassisk papperstidningsredaktion grävt fram.

Pär Fagerström sitter också med i presstödsutredningen som ska vara klar i sommar. Blir det ja på vad den kommer fram till så ska de nya direktiven börja gälla senaste i juni 2017. 

– Men för allt som inte behöver EU:s godkännande kan det gå snabbare.