Journalistskolorna om arbetsmarknaden

De svenska journalistskolorna minskar inte antalet platser – däremot försöker de förbereda studenterna på en tuff arbetsmarknad, visar Medievärldens rundringning.

JMG

JMG i Göteborg tar in i snitt 43 – 44 journaliststudenter per termin. Ulla Sätereie är prefekt vid JMG:

– Vi tog bort det korta programmet 2007 vilket innebar att vi minskade antalet utexaminerade till hälften. Vi planerar inga dramatiska förändringar, men det kan bli ändringar budgetåret 2014, beroende på vad Jan Björklund hittar på då. 

– Det kanske inte är vi och Mittuniversitetet som ska ta det största ansvaret för att minska antalet utbildningsplatser, mot bakgrund av HSV:s nyligen genomförda utvärdering av alla journalistutbildningar i landet. (Där JMG i Göteborg fick bäst betyg och flera andra, bland annat JMK i Stockholm, underkändes, reds anm.)

Informerar ni studenterna om läget på arbetsmarknaden?

– På vår hemsida har vi en rubrik ”Efter utbildningen” där det framgår tydligt hur många som har jobb och vad de jobbar med två och fem år efter examen. Nu gör vi också om frilanskursen tredje terminen till ”Frilans och arbetsmarknad” som kommer att handla om arbetsmarknaden och vad de olika anställningsformerna innebär. 

Hur tror du att arbetsmarknaden ser ut om fem år?

– Väldigt annorlunda. Bland våra examinerade studenter är det idag en förvånansvärt liten andel som anger att de i första hand jobbar med webb. Det är fortfarande mest traditionella medier, och där tror jag att vi kommer se en stor förändring. Om antalet jobb kommer att minska eller öka är däremot svårt att sia om.

Hur ser studenterna själva på framtiden?

– De hör ju alla nyheter om stora varsel och att det är svårt att få jobb. Samtidigt får de flesta jobb, som våra undersökningar visar. Jag tror överlag att de flesta är medvetna om att det är en tuff arbetsmarknad, men att de går in i det med öppna ögon, för att de tycker att det är värt det.

 

Mittuniversitetet

Mitthögskolan i Sundsvall tar in cirka 50 studenter på den rena journalistutbildningen, 30 på bildjournalistlinjen och 50 med inriktning mot information och pr Mattias O´Nils är prefekt för Mittuniversitetets institution för informationsteknologi och medier:

Hur har ni anpassat utbildningen till situationen på arbetsmarknaden för journalister?

– Dels har vi en parallell utbildning i bildjournalistik. Sedan jobbar vi allt mer med nätbaserad journalistik. Även om grunderna är desamma så handlar det om att vara bekväm med distributionsformen. Det är mycket ren verktygskunskap men också redaktionsövningar där den journalistiken ska bedrivas samtidigt som man jobbar i andra kanaler.

Har ni ändrat antalet antagna elever utifrån den rätt mättade arbetsmarknaden?

– Nej, vi tar in 50 stycken på den rena journalistutbildningen, 30 på bildjournalistlinjen och 50 med inriktning mot information och pr. På den nivån kommer vi att ligga. Och våra studenter får i regel jobb.

Hur mycket tar ni upp hur arbetsmarknaden ser ut?

– Väldigt mycket, men vi ser som vår uppgift att coacha eleverna så att de kommer in. Och alla våra mätningar tyder på att vi lyckas, omkring 70 procent får jobb. Men visst möter de en tuff verklighet. Så vi får försöka hjälpa dem att hantera det.

Hur gör ni det?

– Bland annat genom att möta behovet av en mer visuell journalistik. Det är därför vi startat kursen i bildjournalistik. Den är också vår mest populära utbildning. 

 

JMK

JMK i Stockholm tar in cirka 40 studenter per år. Michael Westerlund är studierektor på Medie- och kommunikationsvetenskap vid Stockholms universitet

– Vi håller just nu på att planera en del förändringar inför höstterminen 2013. Dessa förändringar är inte så mycket en anpassning till ”marknaden”, som ett stärkande av de kunskaper och erfarenheter som journaliststudenten får med sig efter utbildningen. För JMK handlar det om ett sammanhållet treårigt journalistprogram som ger en fil.kand i journalistik, där vi bland annat förstärker det journalistiska examensarbetet. 

Kommer ni att ta in färre studenter?

– Vi tar in ca 40 studenter per år på vår journalistutbildning och har inte för avsikt att inom överskådlig framtid minska det antalet. 

Informerar ni studenterna om läget på arbetsmarknaden?

– Förvisso finns en del som oroar sig inför att inte kunna etablera sig på arbetsmarknaden, men rent generellt så är frågan om jobb relativt lågprioriterad för studenterna i kontakten med oss på institutionen. Det stora flertalet väljer en utbildning i journalistik utifrån ett genuint intresse, inte som ett strategiskt karriärval med säker utgång.

Vad gör ni för att förbättra deras chanser?

– Vi påtalar givetvis för potentiella studenter att arbetsmarknaden inte på något sätt är säker, det är det dock få yrkeskategorier som kan skryta med att en säker arbetsmarknad väntar. Däremot så tror vi att strukturen på vår utbildning, med kursen Redaktionell praktik 30 hp där 24 hp utgörs av praktik på redaktion, på ett bra sätt förbereder studenterna för ett kvalificerat arbete inom det journalistiska fältet.

 

Södertörns högskola

Södertörns högskola i Stockholm tar in cirka 60 – 70 studenter per termin. Jan Örnéus är ämnesansvarig i journalistik på Institutionen för kommunikation, medier och it på Södertörns högskola.

Hur har ni anpassat utbildningen till situationen på arbetsmarknaden för journalister?

– Man kan säga att antalet platser anpassas, i och med att tilldelningen av pengar anpassas efter hur många som går på respektive utbildning. I takt med att det allmänt blivit mindre pengar till alla svenska utbildningar utom teknik och medicin så har det så att säga reglerat sig självt, men från fel håll – inte på grund av anpassning till arbetsmarknadens förhållanden.

– Att ta sitt samhällsansvar för att inte utbilda för många är inte så vanligt; det handlar mer om jobb för utbildarna, inte för studenterna, säger Jan Örnéus krasst.

Tar ni in färre?

– Vi sänker antalet deltagare på grundkursen. Som mest har vi haft 100 studenter den ena terminen och 80 den andra, så 90 i snitt. Nu till våren har vi 60-70 studenter, så det är en minskning med 10-15 procent.

Har sökandeprofilen förändrats?

– Det är lite fler kvinnor och lite färre med utlandsklingande efternamn, tycker jag. Min personliga analys är att eftersom utbildning fortfarande är en klassfråga, så tenderar de som inte kommer från en intellektuell medelklassbakgrund att satsa mer på säkra kort. Utbildningar som ger jobb, helt enkelt.

Informerar ni studenterna om läget på arbetsmarknaden?

– Vi kommer inte att informera om situationen på arbetsmarknaden i ansökningsmaterialet, för där konkurrerar vi ju med andra journalistutbildningar. Men redan från första terminen kommer frågan upp. Ibland får man höra från studenter att ”oj, vad negativt det låter”, men samtidigt har många läst och hört om uppsägningar och så vidare så de är ändå medvetna.

Vad gör ni för att förbättra deras chanser?

– Vi uppmanar verkligen studenterna att specialisera sig, att till exempel lära sig redigera. Södertörn är också mycket teknikinriktat; en av våra tre journalistutbildningar – flaggskeppet JMM, Journalistik och multimedia – är särskilt inriktad på ny teknik.

Hur gör ni för att inte ge en falsk bild av journalistyrket?

– Vi försöker att inte glamourisera yrket utan bjuder in gästföreläsare och gästlärare från många olika delar av branschen. Det är viktigt med goda förebilder, men det kan inte bara vara Janne Josefsson.

 

Kalix folkhögskola

Lotta Löthberg, kursansvarig Journalistlinjen Kalix Folkhögskola.

Anpassar ni er efter det som händer på arbetsmarknaden?

– Ja, de senaste två åren har vi tagit in färre. Vi har gått från en grupp på 14 till en grupp på 10 per årskull. Det beror delvis på läget på arbetsmarknaden och delvis på att det fungerar bra att jobba i en mindre grupp.

Informerar ni studenterna om läget på arbetsmarknaden?

– Under den så kallade antagningshelgen är det en viktig del av vår information. Och givetvis är arbetsmarknaden för journalister en levande fråga under hela utbildningstiden. 

– Vår inställning är att det är ganska tufft nu, men till syvende och sist handlar det om vem man är, och hur på man orkar vara. Vi är övertygade om att även om det försvinner många från redaktionerna så kommer journalistiken att behövas mer än någonsin.

Hur tror du att arbetsmarknaden ser ut om fem år?

– Jag tror ju inte att den kommer att bli större. Jag tror att jättemånga kommer att jobba inom webbsfären. Det finns en rädsla för att anställa journalister till fasta jobb så man kan inte förvänta sig att få vara på samma jobb på livstid. Man måste vara kreativ och beredd på att dra upp sina bopålar.

Hur ser studenterna själva på framtiden?

– Om du går ut idag och frågar dem så låter det lite deppigt eftersom det hänt så mycket tråkigt i branschen de senaste veckorna. Men det sitter inte för djupt och det finns samtidigt en väldig arbetsglädje. Vi försöker ingjuta hopp, utan att slå blå dunster i ögonen. Jobben går till den som är drivande och aktiv. De måste vara beredda att flytta på sig och göra både det ena och det andra. 

 

Skurups folkhögskola

Skurups folkhögskola tar in 28 elever per termin. Maja Ljung är linjeledare på journalistutbildningen på Skurups folkhögskola

Hur har ni anpassat utbildningen till situationen på arbetsmarknaden för journalister?

– Redan förra året lyfte vi fram webbutbildningen. Dels lär vi eleverna hantera olika verktyg men också att sitta mitt i flödet, lägga ut snabbt. 

Har ni ändrat antalet som ni tar in utifrån att det ser allt kärvare ut att få jobb?

– Nej det har vi inte. Vi ligger kvar på 28 elever per kull.

Har kraven på vilka ni tar in förändrats senaste åren?

– Senaste läsåret bestämde vi att vikta upp resultaten i nutidstestet och i intervjun.

Hur tar ni upp situationen på arbetsmarknaden med eleverna?

– Den pratar vi om ofta. Senast i går tog vi upp det. Och jag försöker att säga att om de är beredda på att jobba hårt, om de har de rätta drivkrafterna, rätt inställning och lust till yrket så kommer de att klara sig.

– Och vi har fått signaler om att det går bra för våra elever. Men visst är det en pedagogisk utmaning. Samtidigt så har jag hört detta hela tiden sedan 1998 när jag började som journalist.

 

Poppius journalistskola

Annicka Flovin är rektor på Poppius journalistskola som tar in cirka 100 elever per termin på grundutbildningen i praktisk journalistik.

Kommer ni att anpassa utbildningen efter det rådande klimatet på mediearbetsmarknaden?

– Ja, vi justerar våra utbildningar fortlöpande.

Kommer ni att ta in färre studenter i framtiden på grund av det minskade behovet?

– Vi har en flexibel organisation. De terminer det är många som söker har vi möjlighet att starta fler kurser. Det omvända gäller då söktrycket är mindre.

Hur ser de nuvarande eleverna på framtiden?

– Svårt att svara generellt, men alla känner nog till att arbetsmarknaden är tuff. Men många är så klart beredda att jobba hårt för att ta sig in i branschen.

Informerar ni de sökande om läget på arbetsmarknaden?

– Ja. Våra kursledare arbetar som journalister vid sidan av undervisningen på Poppius. De har erfarenhet av hur arbetsmarknaden ser ut och det förmedlar de också i klassrummet. Skolan arrangerar också träffar med redaktörer och arbetsgivare.

Mikael Marklund, Lisa Bjurwald, Axel Andén