Fem chefredaktörer om ”hen”

Medievärlden har frågat chefredaktörerna för SvD, Sydsvenskan, GP, Expressen och Folkbladet Västerbotten om hur de ser på ordet hen.

DN:s publisher Gunilla Herlitz har infört en policy mot användningen av det könsneutrala ordet ”hen” i nyhetstexter. Medievärlden har frågat fem andra chefredaktörer om de har någon policy för ordet hen och hur de ser på att det används i den egna tidningen. Ingen av de tillfrågade tidningarna visade sig ha någon sådan policy.

Lena K Samuelsson, chefredaktör Svenska Dagbladet:

Jag ser inget behov av att införa en särskild policy för just ”hen”. Jag har förtroende för att min nyhetsorganisation och SvD:s skribenter kan använda både ”hen” och andra nya ord på ett för läsaren begripligt och relevant sätt. Dagstidningen har också en roll i att vara med och utveckla språket, då måste man ha en öppenhet för nya ord i kombination med en levande diskussion.

Cecilia Krönlein, chefredaktör Göteborgs-Posten:

Vi har ingen policy, men vi har fört diskussioner kring hur vi ska hantera ordet hen. I dessa har vi landat i att det vid vissa tillfällen kan vara adekvat att använda hen, men att det inte ska användas i vanlig rapportering utan särskild anledning. Exempel kan det vara högst adekvat i pratminus där den vi intervjuar använder ordet, men också i andra sammanhang som idédebatt eller analyser. En snabb slagning på ”hen” i vårt arkiv för det senaste halvåret ger ett antal träffar. Alla handlar om boken Kivi & monsterhund, som så vitt jag minns var den utlösande faktorn för hen-debatten.

Thomas Mattsson, chefredaktör Expressen:

Jag är i princip för alla nya ord, men det är ju viktigt att komma ihåg att vi har skrivregler för att det vi publicerar ska vara så begripligt som möjligt och det är inte alltid logiskt och heller inte samma förutsättningar för olika redaktioner med olika målgrupper. När vi startade gratistidningen Stockholm News på 90-talet diskuterade vi om vi skulle trycka nyhetstexter från AP på engelska, men så blev det inte och det var nog klokt. I Expressen skriver vi ”i fjol” men tillåter ”i fjor” i den sydsvenska editionen Kvällsposten, man får helt enkelt vara pragmatisk. Vi skriver också ”iPad” och ”iPhone”, eftersom det är enklare att läsa, men det finns säkert traditionalister som hellre förespråkar Ipad eller Iphone ”bara-för-att-det-ska-vara-så”… Jag vill nog veta lite mer innan jag bestämmer mig om framtiden. Kanske ska det tillåtas i opinionsjournalistik med inte i nyhetstexter? Jag vet inte.

Daniel Sandström, chefredaktör Sydsvenskan:

Vi har en rad språkrekommendationer, där vi oftast följer Språkrådet, och dessa är till för att tidningen ska vara begriplig för läsaren. Och vi är av begriplighetsskäl försiktiga med att använda ”hen” i nyhetstexter, så vedertaget är ordet ännu inte att vi kan vara säkra på att alla hänger med. Däremot har vi sagt att kontexten får avgöra när det går bra, som i en kulturkrönika, eller i ett reportage när den som vi intervjuar själv använder ”hen”. Det finns lägen när ”hen” kan vara det mest lämpliga uttrycket, men man ska göra det med vetskapen om att det är ett ord som inte är begripligt för alla, och kanske helst se till så att ordvalet blir förklarat. Det viktiga är att vi är lyhörda för när det funkar och inte.

Daniel Nordström, chefredaktör Folkbladet Västerbotten:

Hen är ett ord som – precis som alla andra ord – bör användas i sitt rätta sammanhang. Eftersom det ännu inte är etablerat finns det risk att ordet orsakar förvirring hos läsarna. Vi har ännu inte använt det i traditionella nyhetstexter, men om ordet hen behövs finns det inget förbud mot det.