Danska politiker vill straffa medier med böter

Danska politiker är missnöjda med medierna och vill straffa övertramp med böter. Men det motsätter sig medierna. En het debatt om pressetik är i full gång.

Förhållandena mellan journalister och politiker har spetsat till sig i Danmark. Det senaste utspelet från politikernas är att journalisterna ska kastas ut från Christiansborg (parlamentsbyggnaden). Flera politiker menar att journalisterna skriver för ytligt om politiska frågor och lämnar läsarna i sticket. 

I dag lever de båda grupperna sida vid sida i folketinget, som betalar för journalisternas kontor där. Ett sådant arrangemang har både för- och nackdelar. Fördelarna är att journalisterna hela tiden har tillgång till politikernas och deras rådgivare. Det negativa är att förhållandet mellan journalisterna och politikerna på detta sätt kan bli alltför intimt, vilket kan resultera i okritiska artiklar.

En av de mediehändelser som upprört många politiker, samt säkert många andra i befolkningen, var när en oskyldig person hängdes ut som mördare på förstasidan av en tidning för ett par år sedan. Denna fråga ledde också till mycken självkritik hos medierna. Politikerna fortsätter dock med att hänvisa till denna händelse i dagens pressetiska debatt.

Tidigare i år diskuterade folketinget utformningen av en ny lag, medieansvarlagen, och i detta sammanhang föreslog politikerna att det bör vara möjligt för Pressenämnden (motsvarar Pressens Opinionsnämnd i Sverige) att utfärda böter för medier som trampar över. I dag är det helt kostnadsfritt att använda sig av Pressenämnden, vars verksamhet finansieras av medierna själva. Till skillnad från i Sverige, behöver heller inte det fällda mediet betala någon avgift.

Politikerna önskar också att den tid som får gå från övertrampet innan klagomålet ska lämnas in till Pressenämnden, som i dag är fyra veckor, förlängs. Det framfördes också önskemål om att inte bara de som är direkt berörda ska kunna lämna in klagomål.

För att få hela frågekomplexet belyst från olika håll inkallade folketingets justitie- och kulturutskott nyligen representanter för medier, forskare och jurister till en hearing. Där fick medierna sina fiskar varma av upprörda politiker.

? I debatten har politikerna blivit beskyllda för att undertrycka yttrandefriheten, men det är alltså ett enigt folketing som menar att pressen ofta går för långt, sa Ellen Trane Nörby (Venstre, som motsvarar ungefär Centerpartiet i Sverige). Jag såg helst att vi inte hade denna diskussion.

Holger K. Nielsen från Socialistisk Venstre:

? Det är många tvivelaktiga frågor, som aldrig kommer till Pressenämnden. Nämnden fungerar inte. Det är ett problem som ni i pressen har svårt att erkänna. Pressen saknar en förnuftig diskussion på detta område.

Den tidigare justitieministern, Lars Barfoed (Konservative), är anhängare av att medierna själva tar hand om de pressetiska frågorna:

? Men branschen måste ta mer ansvar, annars måste vi som politiker gripa in över ett kommande demokratiskt problem i form av bristande etiskt ställningstagande bland journalister.

Ordföranden i Dansk Journalistförbund, Mogens Blicher Bjerregård, sa att förbundet är inställt på att se närmare på Pressenämndens uppgifter i syfte att stärka nämnden.

Under denna hearing diskuterades också folketingets förslag om att Pressenämnden ska kunna utfärda böter till medier som trampar över. 

? Om Pressenämnden ska kunna utskriva böter, är det viktigt att notera att det öppnar för en mycket allvarlig principiell diskussion i förhållande till grundlagen, underströk ordföranden i Pressenämnden, HD-domare Jytte Scharling. Därför ser jag inte bötesstraff som vägen fram.

Efter diskussionen i folketinget har debatten om pressetiken fortsatt i medierna i oförminskad takt. En undersökning, som gjorts av YouGov och Burston-Marsteller, om befolkningens inställning till bötesstraff för medier, visade att fyra av fem danskar tyckte det var en bra idé. 

Den allmänna meningen hos medierna själva är dock att bötesstraff inte är en farbar väg; det är ingen som vill att Pressenämnden ska bli en domstol. Däremot är det ett allmänt önskemål om att klagofristen bör ökas från dagens fyra veckor till tre, fyra månader. 

Vd Ebbe Dal i Danske Dagblades Forening:

? Om Pressenämnden blir till en domstol med kompetens till att utdela böter, är det tveksamt om medierna själva önskar att sitta i nämnden. Därmed vill vi förlora den roll som nämnden har i dag till att snabbt besluta i konkreta frågor och fastställa normer för mediernas behandling av känsliga frågor.

Pressenämnden har på sistone företagit flera ändringar på egen hand. Så har man till exempel börjat skriva besluten på ett mer lättillgängligt språk; tidigare skulle man nästan behöva ha en examen i juridik för att kunna läsa nämnden utslag. Det talas även om att anställa en journalist på nämnden för att skriva om utslagen. 

Nämnden har också börjat kräva att tidningar som gör grova övertramp ska publicera domarna på första sidan. Detta fick både Ekstra Bladet och Berlingske göra för en tid sedan. Ekstra Bladet hade kedjat samman en läkare, som inte är kirurg, med kritiserade kirurger. Berlingske hade gett felaktiga upplysningar om honorar för en ledamot i en fond.

Pressenämnden lägger sig i övrigt inte i var i tidningen utslaget publiceras. De allra flesta dömda medier publicerar domen, men om det inte sker, så polisanmäler Pressenämnden mediet, som får betala en bot. 

För att omfattas av Pressenämndens regelverk måste medierna vara registrerade hos nämnden som massmedium, vilket praktiskt taget alla tidningar och elektroniska medier i Danmark är.

Det diskuteras också om nämnden ska kunna ta upp frågor på eget initiativ, att man skulle införa en slags medieombudsman. Dagens regler ger möjlighet till att nämnden tar egna initiativ, men det sker aldrig i praktiken. Med ett undantag. När en paparazzi-fotograf för många år sedan tog bilder av kronprins Fredrik och hans flickvän, tog nämnden själv upp saken och fällde de tidningar som publicerat bilderna.

 

Christer Källström, Köpenhamn