TT:s nya vd: ”Vi är ordets Wallenbergare”

Det handlar om att verka. Inte så mycket om att synas. Samt att se till att TT:s verksamhet går med acceptabel vinst. Som Jonas Eriksson, ny vd och ansvarig utgivare för koncernen, uttrycker det: ”Vi är ordens Wallenbergare”.

En fredagskväll i början juni ringde det hemma hos Jonas Eriksson. Det var Raoul Grünthal. Och budskapet var att TT:s styrelse ville ha honom som vd och chefredaktör för hela mediekoncernen.

– Jag blev så översvallande glad. Full av eufori. Det bara bubblade, berättar Jonas Eriksson.

Skälet är att han såg, och ser, det som mer än bara ett jobb. Uppdraget var att befästa TT:s roll som facit i nyhetsarbetet samtidigt som verksamheten ska utvecklas – och gärna expandera. 

En måndag i slutet av augusti klev han in på TT för första gången i sin nya position. 

Då kom han från jobbet som vice-vd för Bonnier Broadcasting och Entertainment. Han hade också hunnit med att vara vd för Bonnier Tidskrifter, koncernchef för Canal Plus samt suttit på några chefsstolar inom TV4-koncernen. Mycket pengar, lite ord. Och absolut inte något utgivaransvar. Därför hade delar av sommaren gått åt till att plugga tryck- och yttrandefrihet.

Nu har det gått knappt två månader och han börjar känna sig varm i kläderna. Kanske för att en av hans första åtgärder på TT var att mer eller mindre lägga beslag på ett av samtalsrummen. Alla 280 anställda ska få en halvtimme med högsta chefen.

Det motsvarar en månads arbetstid, har du tid med det?

– Vänd på frågan, är det försvarbart att inte göra det? Det handlar om att lära sig och att sätta sig in i verksamheten.

I nuläget har han pratat med omkring 170 anställda. Planen är att bli klar före jul.

Har alla dessa samtal gett dig en ny syn på TT?

– Absolut! Vi är mycket mer framåtlutade och mer dynamiska än vad jag trodde innan. Men här finns också en kollegialitet som jag aldrig upplevt tidigare på någon arbetsplats jag varit på.

– Men det är klart, vi är en nyhetsbyrå. Här finns inga exhibitionister, de som jobbar här får ingen byline. De är vana att lämna över sina jobb till andra som slutför och lägger ut dem. Här är kollektivet det viktigaste.

Jonas Eriksson har också följt med TT:s reportrar på jobb för att verkligen förstå villkoren de jobbar under. Bland annat har han gått på hockey på Globen:

– Då ska det vara lämning klockan 22. När matchen slutar 21.45 och man ska leverera 1200 tecken och gärna hinna med en tränarintervju också måste det gå undan i trapporna.

Men han kan tänka sig att följa med på jobbigare uppdrag än så:

– Kanske borde jag följa med till Tripoli, eller Etiopien, också. För att förstå utrikesreportrarnas situation och för att få koll på vilken teknisk utrustning de behöver för att klara sina uppdrag.

I dagarna fyller TT 90 år. Det ska firas med en stor fest på Berns med 400 inbjudna. 

Verksamheten går bra menar Jonas Eriksson. Fjolårets omsättning slutade på 527 miljoner och rörelseresultatet på 49 miljoner ger en marginal på just under 10 procent. Vilket ägarna är nöjda med enligt honom. Han också. Så länge det gjorts investeringar som ska trygga en fortsatt utveckling av verksamheten. Och det har det menar Jonas Eriksson.

De flesta mediekoncerner i dag pratar sparpaket, rationaliseringar och effektiviseringar. Så inte på TT:

– Vi har inga planer på något sådant, säger Jonas Eriksson.

Företaget har en smått gyllene position enligt honom:

– Det är inte lätt för andra tidningar att göra det vi gör själva. Speciellt inte nu när de ska spara.

Men det betyder inte att han kan luta sig tillbaka och bara ägna sig åt att följa med sina reportrar på hockeymatcher:

– Vi måste hela tiden vara på tå. 

Gör inte TT det kan situationen bli som för danska motsvarigheten Ritzau där ett antal aktörer nu överväger att säga upp sina avtal för att testa andra vägar. Och även om det gått över ett decennium sedan FLT stängde sin nyhetsbyrå säger sig Jonas Eriksson vara medveten om att konkurrenter kan dyka upp även här.

– Därför måste vi fortsätta leverera rätt material i rätt tid och till rätt pris.

De TT-intervjuer som gett mest uppmärksamhet senaste året är den med Kungen efter den omtalade boken ”Den motvillige monarken” och den med S-ledaren Håkan Juholt efter turbulensen kring hans bostadsbidrag.

Att det blev just TT som fick dessa handlar inte bara om att det är bekvämt för intervjuoffren att bara behöva uttala sig för en reporter och att det sedan sprids till i princip landets alla tidningar. Nej, det handlar också om TT:s grundmurade trovärdighet, enligt Jonas Eriksson.

Inte om att reportrarna ställer för snälla frågor?

– Nej, definitivt inte. Så är det inte, säger Jonas Eriksson. 

Hur vill du TT ser ut när ni fyller 100?

– Jag vill att vi ska vara en spjutspets när det gäller att leverera innehåll i den form som kunderna vill ha. Oavsett om det är bild, rörligt eller text.

– Jag hoppas vi är ledande när det gäller att adoptera ny teknik och förse den med det bästa innehållet. Vilket kan innebära att vi måste leverera olika lösningar för olika kanaler. 

Så snart kanske TT:s reportrar skriver en version för tidningen, en kortare för nätet och en ännu kortare för mobilsajten till exempel?

– Så kan det bli. 

 

Han tar över på TT

Kortfakta:

Omsättning:

2008 – 367 milj kr

2009 – 416 milj kr

2010 – 527 milj kr

Resultat:

2008 – 39,8 milj kr

2009 – 49,6 milj kr

2010 – 49,2 milj kr

Antal anställda:

2008 – 271 st

2009 – 330 st

2010 – 339 st

I TT ingår: Nyhetsbyrån TT, Svenska Grafikbyrån, TT Spektra, Uppdragsmedia, Scanpix, Scanpix Baltikum, TT Monitor, TT Kompetens. TT äger också 66 procent av mediebevakningsföretaget Retriver.