Aftonbladet tog sig in i Syrien

Fotografen Urban Andersson och reportern Staffan Lindberg kom hem från Syrien i lördags.
– Det var märkligt att vara där, vi såg inga andra västerlänningar, säger Staffan Lindberg.

De hade sökt turistvisum redan i maj, och blev lite förvånade när de fick det. 

– Vi har båda ganska vanliga namn, men det hade inte varit så svårt att googla fram vilka vi är, säger Staffan Lindberg.

Besöket varade i sex dagar och under den tiden såg de ingen annan västerlänning. 

– Vi gick runt och spelade turister, försökte se dumma ut. Vi klädde oss i shorts och tittade mycket i kartor. När vi åkte till Homs sade vi att vi skulle besöka en berömd korsfararborg, och vi åkte också dit och fick stämplad biljett. Sedan åkte vi in till själva staden med en taxichaufför och lyckades ta oss igenom vägspärrarna.

Homs är en av de städer som drabbats hårdast av regimens våld mot sina egna medborgare.

– Där var stämningen en helt annan än i centrala Damaskus. Det var kulhål i väggarna, stridsvagnar på gatorna och en spänd känsla. Där tog vi inte kontakt med någon, man såg rädslan i folks ögon.

De tillbringade mest tid i huvudstaden Damaskus centrala delar, där det var relativt lättjobbat. Där gick att prata med människor, de sökte kontakt. 

– En del bara viskade något när de gick förbi, men vi blev också bjudna till andra sällskaps bord när vi var på restaurang.

Hur tänkte ni kring säkerhet?

– I första hand på säkerheten för dem vi pratat med. Källskydd är på liv och död i Syrien. Vi skrev aldrig ner några namn, vi tog bara anonyma bilder och vi såg till att inte bära runt på några anteckningar. Vi mejlade ut vårt material från hotellet och förstörde det sedan.

– För vår egen del skulle vi troligen blivit hemskickade om vi blivit påkomna. Det viktiga är att inte ha något som kan koppla dig till dina källor. En Timesreporter som greps i Hama släpptes efter några timmar, han hade inget journalistiskt material på sig.

Ni lär inte kunna åka tillbaka?

– Nej, men vår dröm är att kunna återvända när regimen har fallit och intervjua samma människor, den här gången med namn och bild när de firar sin frigörelse. Det skulle vara otroligt.