Ska presstöd förvandlas till vinst?

Analys

När företagen gör vinst blir presstödet en välfärdsöverföring. Det är en situation ingen hade väntat sig, skriver mediekonomen Stefan Melesko. Han har gått igenom presstödet i flera stora tidningskoncerner

Vad händer med presstödet?  Svenskan till exempel gör ett bättre rörelseresultat än vad presstödet bidrar med. Intressant läge och faktiskt något som lagstiftarna aldrig förutsett.  Studerar man förordningen finns där regler för hushållstäckning, abonnemangspris, andel redaktionellt innehåll i relation till annonserna med mera. Men ingenting om vad som skall göras då en tidning visar ett rörelseresultat som är större än presstödet. Varför? Ingen trodde förmodligen att situationen skulle uppstå! Ingen trodde att presstödet faktiskt kunde hjälpa en tidning att gå från förlusttidning till vinstgivande tidning.

Fast redan ett mindre överskott skapar problem även om det är lägre än presstödet. Vinst i en statsstött företag betyder en välfärdsöverföring från skattebetalarna till företaget och det är verkligen långt ifrån en självklarhet att så skall ske. Robert Picard analyserade och diskuterade frågan i sitt kapitel i vänboken till Karl Erik Gustafsson 2003. Men inga reaktioner på dessa tankar har kommit och Presstödsreglerna ligger fast. Varför? Därför att de skapades i en annan epok med annan ideologi och andra affärsmodeller

Vilka övergripande antaganden fanns då det nuvarande driftsstödet lanserades? Här är några!

•    Alla tidningsföretag behövde/borde ha en egen produktionsapparat

•    Alla driftsstöd skulle vara intäktsförstärkningar

•    Inga incitament till produktionssamarbete initierades

•    Inga stora ägarförändringar förväntades ske för andratidningarna

•    Någon vinst förväntades inte uppstå hos stödtidningarna. Inte ens marginellt och ännu mindre på den nivå som SvD idag har lyft sig till.

Jag tycker att monopol skall motarbetas oavsett marknad och presstödsfrågorna blev verkligen belysta när höga tjänstemän från Bonnier-koncernen började flyga till Bryssel för att påverka de svenska stödreglerna så att SvD skulle bli utan eller svältas ut. DN var i kris och alla medel tycktes tillåtna. Men det finns och har hela tiden funnits svagheter i driftsstödets utformning. Några förtjänar att belysas.

•    Bristen på incitament till samarbete på konkurrensneutral mark, till exempel tryckning, har varit påtaglig. I motsats till USA:s stödmetod JOA (joint operating agreement) som just riktats in mot kostnadsreducerande samarbete i stället för intäktssubventioner. E-K och Folket i Eskilstuna ville inte ha en sådan lösning i samband med en pressutredning på 70-talet. Historien belyser misstaget. Idag överlever Folket endast tack vare E-K:s resurser. Vad hade hänt om driftsstödet skapat incitament för samarbete innan kniven var på strupen?

•    Ingen visste hur eventuella överskott skulle hanteras. Och Bonnier-frågan till EU varför ett norskt börsnoterat företag skall dela ut svenskt presstöd kan kompletteras med frågan om det är rimligare att ett överskott går till lokala socialdemokratiska partiorganisationer? Det tycker i varje fall inte jag.

•    Ingen trodde att presstödet faktiskt skulle leda till att tidningar kunde överleva så framgångsrikt att de facto kunde göra sig oberoende av presstöd. SvD har genomgått en sådan transformering. Utan presstöd hade detta inte kunnat ske. Så här har stödet fått önskad effekt och SvD verkar vara bäst i klassen.

•    Ett antal andratidningar hade inte kunnat överleva om de inte bytt ägare. Fler borgerliga tidningskoncerner har förvärvat bl.a. socialdemokratiska andratidningar och absorberat presstödet. Norrköpings Tidningar, Gota, MittMedia är exempel på det.

Tabellen nedan illustrerar läget för dessa koncerner. Deras räddning av andratidningarna har naturligtvis också påverkat distributionskostnaderna positivt för företagsgrupperna jämfört med en ensamtidningssituation. (Siffrorna från Presstödsnämnden och bolagens finansiella rapporter)

I de flesta fallen hade dessa stödberättigade tidningar inte överlevt om de inte övertagits av en förstatidningskoncern. Men är det självklart att starka koncerner ograverat får behålla stödet i sin helhet? Skall välfärdsöverföringar till dagspressen från skattebetalarna ske regelmässigt?

Följande frågor borde därför diskuteras i samband med det framtida presstödet:

•    Vad händer då presstödet är så framgångsrikt att en tidning faktiskt går med överskott? En sannolikt aldrig genomtänkt eventualitet. SvD är ett extremfall.

•    Hur skall koncernbildningar då andratidningar tas över påverka driftsstödet?

Stefan Melesko