Södra Sidan – experimentet som lyft förorten ur medieskuggan

Stockholms södra förorter ligger inte längre i medieskugga. Efter fyra år har Södra Sidan etablerat sig som medborgartidningen mitt i byn – med en journalistik på läsarnas villkor.

Solig eftermiddag i Skärholmens centrum. Torghandlarna har fullt upp. Perfekt läge för Södra Sidan att prata med folk. Petter Beckman tar med sig ett campingbord från redaktionen som han ställer upp nära tunnelbaneingången.

– Här har vi våra kärnläsare, säger Rouzbeh Djalaie och nickar åt ett gäng tonåringar.

Inför tidningens hundrade nummer samlar redaktionen på sig ett antal läsarenkäter. Känner de till tidningen? Vad tycker de om den?

”Jag gillar det ni gör, jag brukar alltid läsa Södra Sidan. Ni skriver om sånt som är viktigt för oss som bor här” säger en 16-årig tjej. En äldre kvinna är av en annan uppfattning och efterlyser mer kritiska reportage, ”såna som Uppdrag Granskning gör”.

Södra Sidans lansering våren 2006 väckte stor uppmärksamhet. Många beundrade den journalistiska ambitionen – att på allvar göra tidning utifrån läsarnas perspektiv och inte gå efter journalisternas egen agenda.

Men frågetecknen hopade sig: Skulle det verkligen gå att med små resurser starta en gratistidning i Skärholmen? Vilka skulle läsa den? Och vilka skulle vilja annonsera?

Idén kläcktes av tidigare IT-konsulten Rouzbeh Djalaie. Han hade tröttnat på att den svartmålning som han tyckte att medierna ägnade sig åt när de skrev om förorter, särskilt Skärholmen, där han själv bor. Journalisterna gjorde snabba nedslag och fick sina fördomar om våld och utanförskap bekräftade.

Som en motvikt startade han Södra Sidan – tillsammans med tidigare DN-journalisten Petter Beckman, som bland annat varit drivande kraft bakom DN:s mobila redaktion.

Samma grundtankar gäller nu som vid starten. Det handlar om att tidningen – tillsammans med sina läsare – vill ge en så bred bild av verkligheten som möjligt. Inte blunda för problem, men hellre lyfta fram lösningar och ge läsarna möjlighet att själva påverka sin framtid.

– Vi jobbar fortfarande så, men kanske har vi blivit lite mer traditionella. I dag har vi fler artiklar där vi utkräver ansvar av makthavare och sätter åt dem som behöver sättas åt, säger Petter Beckman.

Vad tycker läsarna om den förändringen?

– En del saknar nog den gamla, mysiga Södra Sidan. Men för oss är det ingen dramatisk skillnad, vi ser det mer som ett naturligt steg.

I början var det dialogen som var viktigast. Att få igång ett samtal med de boende om vården, skolan och fritiden.

– Vi ville visa att vi står för en ny typ av journalistik. Nu behöver vi inte bevisa det längre.

Södra Sidan har i flera reportage granskat hur socialtjänsten och skolan tar hand om barn som råkar illa ut. En annan granskning handlade om en nyetablerad friskola, som enligt Södra Sidans källor missköttes. Bland annat ska det ha förekommit fusk med i samband med en undersökning som Skolverket genomförde.

– Vi har också tittat en hel del på hur fritidsverksamheten för ungdomar organiseras. Det är mer känsligt än man kan tro, säger Rouzbeh Djalaie.

”Man vill ju tro gott om folk” är rubriken på mittuppslaget i ett av de senaste numren. Pensionärer i Skärholmen berättar om att de blivit mer vaksamma när personer ringer på dörren och påstår att de är försäljare eller hemsjukvårdare.

Reportaget kompletteras med en artikel där Södra Sidans läsarpanel uttalar sig. En panel bestående av ett tvärsnitt av befolkningen. Den här gången är det några äldre turkiska kvinnor och några medelålders svenskar.

– De skulle förmodligen aldrig träffas om inte vi hade tagit initiativ till det, säger Rouzbeh Djalaie.

Han hoppas och tror att de boende i Skärholmen med omnejd tack vare Södra Sidan fått en mer positiv bild av medier än de hade förut.

– De har vant sig med att träffa journalister och märker att vi tar oss tid och lyssnar på vad de har att berätta.

Ute på torget kommer det fram ett gäng grabbar till Södra Sidans campingbord. De gillar tidningen, men saknar serier.

– Känner ni någon som skulle kunna teckna åt oss? frågar Petter Beckman.

Killarna lovar att tänka efter och höra av sig. Samtalet fortsätter, de berättar att de känner flera som varit med i tidningen.

– Så är det hela tiden. Jag tror inte att det finns något annat område i hela Stockholm som är så välbevakat. Vi har nog varit i varenda skola, säger Rouzbeh Djalaie.

Förutom i läsarpanelen föds många av idéerna och uppslagen vid besök på gator och torg, i skolor och hos föreningar.

Senaste läsarundersökningen, från 2009, visade att var tredje läsare ansåg att Södra Sidan lyckades med att stärka den sociala sammanhållningen i spridningsområdet. Närmare 30 procent tyckte att Södra Sidan gav en mer rättvisande bild av området än konkurrenten Mitt i Söderort/Mitt i Huddinge.

– Men det är mycket vi skulle kunna bli bättre på. Jag önskar ofta att vi skulle kunna gå mer på djupet, säger Petter Beckman.

Södra Sidans upplaga ligger i dag på 54 000 exemplar. I fjol ökade man upplagan med 35 procent genom att börja distribuera även till alla hushåll i norra Botkyrka. Det innebär att tidningen når en stor del av de boende längs den röda tunnelbanelinjen.

– Målet på sikt att täcka in hela södra röda linjen, säger Petter Beckman.

Redaktionen är inrymd i en lokal en trappa upp i Skärholmens köpcentrum. En vägg med löpsedlar är det första som möter besökaren.”Våga gräla med barnen” och ”Är din dotter en fin flicka?” är två av budskapen.

Här sitter fyra anställda journalister, ofta ett par frilansmedarbetare och/eller praktikanter ofta samt en inhyrd annonssäljare. Även Petter Beckman och reportern Stella Papapanagiotou säljer annonser på delar av sin arbetstid.

– Det är priset vi får betala för att driva tidningen på egna villkor. Om jag säljer en annons till ett företag som vi ska bevaka får någon annan än jag göra det jobbet. Annars är vi inte trovärdiga, säger Petter Beckman.

Att tidningen fått ett större spridningsområde har haft en positiv inverkan på annonsintäkterna. I fjol ökade försäljningen med 30 procent.

Det bidrog starkt till att Södra Sidan för andra året i fjol kunde redovisa ett litet överskott.

Inför höstens val kommer Södra Sidan att skriva mycket om bostäder, om nya byggen och behovet av renoveringar. Men också om hur resurserna inom skolan och vården fördelas.

– Vi tror på att lyfta olika teman, med konkreta frågor som berör många, säger Petter Beckman.

En annan stor mediehändelse i år är ju kronprinsessan Victorias och Daniel Westlings bröllop. Planerar ni att bevaka det?

– Skulle det dyka upp ett gäng glada rojalister från Vårberg som hyr en buss för att följa kortegen lovar jag att vi ska skriva om det.

Södra Sidan

Södra Sidan ges ut av Medborgarpress Stockholm AB som ägs gemensamt av Petter Beckman och Rouzbeh Djalaie. Petter Beckman är ansvarig utgivare. Första numret kom ut 11 februari 2006.
Tidningen delas ut till 54 000 hushåll i Axelsberg, Mälarhöjden, Bredäng, Sätra, Segeltorp, Skärholmen, Vårberg, Vårby, Masmo, Fittja, Alby, Hallunda och Norsborg. 13 000 exemplar finns i tidningsställ på olika centrala platser i spridningsområdet.
Tidningen kommer ut varannan lördag.
I maj 2008 mottog Södra Sidan Skärholmspriset för ”en demokratisk grundsyn” och ”stort lokalt engagemang”.