Annons: Mediedagen 2019

Bonniers kassa behöver fyllas på

Analys

Försäljningen av Canal plus visar både att Bonnier betalat för mycket för tre år sedan, och att koncernen nu behöver stärka sitt kassaflöde, skriver Stefan Melesko, docent i medieekonomi.

TV4 sålde för några dagar sedan en del av Canal plus-aktierna till norska Telenor med en kraftig rabatt jämfört med det pris man betalade för två år sedan till ProsiebenSat1. Rabatten visade tydligt att Bonnier-koncernen betalat för mycket. De tre miljarderna som köpet kostade TV4 byggde på en prognos om en ljus framtid för Canal plus och dess abonnemangskanaler. Den bedömningen har nu i verklighetens ljus blivit alltför optimistisk efter bland annat Viasats övertagande av rättigheterna för framför allt Premier League och också NHL.

Jag blev uppringd av en journalist på Dagens Industri som ville ha en kommentar om skälen till TV4:s försäljning. För mig var svaret uppenbart. Bonnier-koncernen har gjort för många och för dyra lånefinansierade förvärv och nu behöver kassaflödet stärkas. DI-medarbetaren nämnde också att Bonnier-koncernen bara hade drygt 15 miljoner i kassan vid årsskiftet, inte så imponerande. Och det i en koncern som omsatte 30 miljarder. Hur ser den siffran ut jämfört med Schibsted och Sanoma?

Likvida medel 31/12 2009
Bonnier  15,5 miljoner SEK
Schibsted  1,25 miljarder NOK
Sanoma  21,6 miljoner Euro

Bonnier ligger inte direkt bäst till om likviditet tillmäts någon betydelse (”cash is king”). Nu är det ju inte bara den likvida situationen vid årsskiftet som är avgörande utan hur kassaflödet har använts under året. Kassaflödet från rörelsen kan ju i stort översättas med resultatet före skatt justerat för icke-likviditetspåverkande poster som till exempel  av- och nedskrivningar. En vanlig metod vid företagsvärderingar är att diskontera (omräkna med ränta) framtida kassaflöden till nuvärden. Men då nöjer man sig ofta med kassaflödet från rörelsen, eftersom finansierings- och investeringsfrågor skall samordnas med det förvärvande företagets. Men för en pågående rörelse som Bonnier-koncernen kan det vara intressant att se hur kassflödet använts.

Kassaflöde från den löpande verksamheten 4,1 miljarder (efter bl.a. 500 miljoner i räntor)

Kassaflöde från investeringsverksamheten -3,5 miljarder ( i stort lika med köp av anläggningstillgångar och nettoförvärv )

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -718 miljoner (varav utdelning 287 miljoner och 340 i amortering/minskad upplåning)

Vilka slutsatser kan dras av denna uppställning?

För det första att kassaflödet från rörelsen har använts i en helt dominerande utsträckning till nya stora förvärv precis som året innan. För det andra att förvärvskalkylerna naturligtvis bygger på att de gjorda köpen skall generera åtminstone så stora framtida tillkommande kassaflöden att de möjliggör räntebetalningar och amorteringar på de lån som upptagits för förvärven. Är det så? Det återstår att visa/bevisa. Jag tror att de alltför dyra förvärven kommer att tvinga fram fler försäljningar för att bättra på kassaflödet, eftersom någon kapitalförstärkning knappast kan komma från aktieägarna, vilket alltid är en möjlighet för de noterade bolagen Schibsted och Sanoma.

Stefan Melesko, docent i medieekonomi