Gustav Fridolin om svensk miljöjournalistik

Över 5000 journalister från hela världen har ackrediterat sig till klimatmötet i Köpenhamn. Men att utsläppsfrågan får så stort utrymme nu kan leda till ett bakslag längre fram.

Nu får frågan om hur utsläppen av koldioxid ska minskas stort utrymme i medierna. Olika scenarier om vad som händer om inget händer beskrivs utförligt. Men detta pådrag kan leda till att man på redaktionerna känner sig ha gett frågan tillräckligt utrymme när mötet är över.

– Den risken finns absolut, säger Gustav Fridolin, ledamot styrelsen för miljöjournalisternas förening, reporter på TV4 och före detta riksdagsledamot för miljöpartiet.
Han skulle vilja se en utveckling för miljöjournalistiken som liknar den för ekonomijournalistiken. Att alla redaktioner ska ha avdelningar, eller åtminstone reportrar, som bara jobbar med den typen av frågor. Det skulle alla vinna på. Inte minst läsarna.
– När det kommer nya larmrapporter kan det bli mycket alarmistiskt om journalisterna inte kan sätta in det i rätt kontext.

Han tycker sig också se tecken på att tidningarna går i den riktningen.
– Till exempel den tidning som jag är uppväxt med, Norra Skåne.

Goda exempel finns också i brittisk press.
– Där finns det tidningar som har green pages, inte bara pink pages.

Hur tycker du det står till med den svenska miljöjournalistiken?
– Det görs mycket som är bra. Men det finns för få som jobbar med den.

För någon vecka sedan delades priset som årets miljöjournalist ut. Vinnare blev tre reportrar på SVT. Inte några som jobbar enbart med miljöfrågor. Men det är inget svaghetsbevis menar Gustav Fridolin:
– Det fanns många bra bidrag, både från de stora drakarna, och från flera lokaltidningar.

De blev årets miljöjournalister:
Här kan du följa vad som händer i Köpenhamn: