Medieforskare: Läsare pressar journalister att korrigera sina texter

Läsarmaterialet på Sveriges största nyhetssajter har växt explosionsartat under de senaste fyra åren.
-    Inget talar för att utvecklingen kommer att stanna av, säger Michael Karlsson, medieforskare vid Karlstads universitet.

Han har under en vecka varje vår 2005-2009 granskat nyhetsartiklar från aftonbladet.se, expressen.se, dn.se och svd.se. Sammanlagt har han gått igenom 4 534 nyheter och sett vilka möjligheter till läsarmedverkan de erbjuder.

2005 var det bara på svd.se som läsarna kunde kommentera artiklar. Då hade SvD:s sajt 1 500 kommentarer i veckan. Fyra år senare är det på sajterna möjligt att skriva egna nyheter, skriva kommentarer, få bilder och filmer publicerade och att länka bloggar. Expressen.se publicerar i snitt 3 000 kommentarer om dagen.

Det har bland annat inneburit att delar av den faktakontroll och korrekturläsning som förut sköttes inom redaktionerna har flyttat ut till läsarna.

–    Läsarna har blivit mediekritiker. De påpekar fel som både hjälper och pressar journalisterna att korrigera sina texter, säger Michael Karlsson.

I sin studie pekar han också på exempel där läsarnas kommentarer innehåller tips som det görs nyheter på. Det är inte heller ovanligt att läsarartiklar lyfts fram högt på sajterna. Inte minst när det gäller mjukare nyheter. Michael Karlsson tycker att sajterna med åren blir allt mer lika varandra.

– Jämför man papperstidningarna är skillnaden mellan DN och Aftonbladet mycket större, säger han.

Men trots att andelen läsarmaterial ökat kraftigt på senare år är det är en liten grupp som engagerar sig – närmaste bestämt fem procent av användarna producerar 95 procent av innehållet.

Hur kommer då den här utvecklingen att påverka framtidens journalistroll? Michael Karlsson ser framför sig allt fler dirigenter på redaktionerna, personer som har till uppgift att sovra i det flöde som produceras både av anställda journalister och av andra skribenter.

–    En nyhet på nätet har en mer flytande livscykel där fakta läggs till.

Under arbetets gång ändras ofta nyhetsvinklar på artikeln. Rörlig bild får en större roll, nyheten vävs ihop med hyperlänkar till olika källor och läsarkommunikation läggs till och tas bort.

I sin doktorsavhandling, som kom för tre år sedan, varnade Michael Karlsson för att kravet på allt snabbare uppdatering på nätet försämrar kvaliteten på journalistiken.

Är det en uppfattning du står fast vid i dag?

–    Ja, jag tycker att sajterna borde bli bättre på att berätta för läsarna när man gjort misstag och publicerat felaktiga uppgifter, men också hur och varför en nyhet kommer till.

–    En ökad transparens i nyhetsproduktionen skulle betyda mycket för trovärdigheten.

Hur stor andel av artiklarna kan kommenteras av läsarna:

2006:

aftonbladet.se     9 proc
expressen.se     29 proc.
Svd.se        37 proc.
Dn.se        0 proc.

2009:

aftonbladet.se    60 proc
expressen.se    42 proc.
Svd.se        42 proc.
Dn.se        22 proc.