Axel Andén: Journalistens roll i sociala medier

Alla som undrar över de anställda journalisternas roll i det nya medielandskapet kan studera Guardians liveblogg som är nyskapande i form, arbetssätt och attityd. (Uppdaterad)

Vid stora, svårbevakade händelser har livebloggen visat sig vara en kraftfull form för att samla ihop fragmenten från fältet till en begriplig berättelse för läsarna.

Times gjorde det framgångsrikt under G20-kravallerna i London tidigare i år, som Medievärlden uppmärksammade i en intervju med Mark Comerford med rubriken ”Första gången sociala medier används strategiskt

Guardians (och även Huffington Postsliveblogg om protesterna i Iran inte bara samlar och redigerar fragmenten från sociala medier och mediehus. Journalisterna kommenterar, ifrågasätter och vederlägger dem, med hjälp av läsarna. Detta är något helt annat än simpel rewrite, det kräver kunskaper om både sociala medier och situationen i Iran.

Ett exempel är filmen ”From Iran to the world” som Guardian klippte ihop igår för livebloggen.

Ett annat exempel är den här postningen som gjorde igår:

”An illustration of the perils of Twitter and other Internet outlets: A Youtube video clip is going around that purports to show black-suited police beating up a Mousavi supporter recently. The problem is, as a Guardian reader pointed out to me, the footage is at least two years old. Watch the same scene, posted on Youtube in 2007 here. I can’t quite tell if the two clips are identical but edited differently, but it is clear they were shot simultaneously, perhaps by two cameras. Keep your eyes on the white four-door car in the background. Also, about 1:30 into both clips, the camera affords a good angle on the unfortunate victim’s backside.”

Guardians journalister är både lyhörda och erkännande. De upprepar hur ovärderliga dessa filmer, ljudklipp, bilder och tweets är eftersom utländska journalister är utestängda. De jobbar också tillsammans med läsarna i redaktörsskapet, för att fastställa informationens äkthet. Journalisterna återkopplar blixtsnabbt till kommentarer de får, redovisar hur de tänker kring synpunkter och ändrar sig när de har tänkt fel. Detta kräver en helt ny attityd till sin egen roll i ett nytt medielandskap, där journalisten är en medspelare på en spelplan där rollerna är flytande.

Igår tog Guardian bort alla twitteranvändarnamn som de nämnt som källor i bloggen, efter att kommentatorer uttryckt oro.  I morse ombads Guardian att sluta länka till Twitteranvändare, vilket de först diskuterade och sedan gick med på.

”On the subject of Twitter, we face a tricky dilemma. We have been contacted by a number of people urging us not to link to individual Twitter users in Iran. They claim that this puts people in real danger, although Twitter users in Iran have not repeated this concern.

On the other hand Twitter users are providing vital updates on the situation at a time when foreign journalists are facing severe restrictions. Linking to tweets (which are of course published on the internet) helps readers to asses the veracity of what is being reported. If we don’t link won’t this simply help silence opposition and citizen journalism in Iran?

It’s a difficult issue.”

Och något senare:

”Twitter linking update: My bosses (our own Guardian Council) have decided that it is best to err on the side of caution and not to link to Twitter updates from Iran for now.”

Aktuell liveblogg:
http://www.guardian.co.uk/news/blog/2009/jun/17/iran-uprising

Tidigare livebloggar:
http://www.guardian.co.uk/news/blog/2009/jun/16/iran-uprising
http://www.guardian.co.uk/news/blog/2009/jun/15/iranian-elections
http://www.guardian.co.uk/news/blog/2009/jun/12/iran-middleeast