Hans Kullin: Cellsam kunskap om nätbetenden

Vi dras till  likasinnade även när vi rör oss på internet. Analytikern Jeremiah Owyang förutspår fem skeden i den sociala webbens utveckling, där vi nu går in i "The era of social colonization".

Kulturantropologen Russell Bernard studerade på nittiotalet hundratals grupperingar bland interner på två federala fängelser i Florida. Han fann att fångarna alltid grupperade sig i väldigt logiska grupper där några bestod av vita män från stora städer i norra USA, andra av färgade från södern. Grupper formades också baserat på vilken typ av brott internerna hade dömts för.

Men så hittade han en klick som gjorde honom förbryllad. Den bestod av tre män från olika delar av USA, som tillhörde olika etniska grupper och hade begått olika typer av brott. Ändå hade de tre funnit varandra och bildat en stark enhet.
Fängelsepersonalen hade svårt att förstå vad som band de tre männen samman.
Tills de veckan efter rymde tillsammans. Gemensamma mål kan också föra samman människor.

På samma sätt som fångarna i Florida formade grupper baserat på etnicitet eller intressen, så dras vi människor till likasinnade även när vi rör oss på internet. Analytikern Jeremiah Owyang förutspår fem skeden i den sociala webbens utveckling, där vi nu går in i ”The era of social colonization”.
Med det menar Owyang att teknologier som OpenID och Google Friend Connect bryter ner barriärerna hos sociala nätverk och vi tar med oss våra nätverk ut på traditionella sajter.
Ett färskt exempel är integrationen av TV4 Play och Facebook.
Genom att logga in på TV4 Play med sitt Facebook-konto kan besökarna kommentera klipp på sajten och även visa sina vänner på Facebook vilka klipp man gillar. Smarta medieföretag kommer att experimentera med liknande funktioner för att göra sina sajter mer sociala.

Den sociala webbens fjärde era inleds 2010 om vi ska tro Owyang. ”The era of social context” gör att webbsidor känner igen vår identitet och sociala relationer mellan användare för att sedan ge oss en anpassad nätupplevelse. Vi kommer i allt mindre utsträckning surfa in direkt på en sajt, istället blir det sociala nätverket basen för våra utflykter på nätet genom att mina vänners surfbeteenden leder mig till information som är relevant för mig.
Traditionella medier kan välja att omfamna den utvecklingen.
Tiotusenkronorsfrågan är i vanlig ordning hur de ska kapitalisera på företeelsen. Jag har lika lite som någon annan svaret på den frågan, men magkänslan säger att betalväggar inte finns med i ekvationen. Information bakom fängelsemurar kommer att fungera allt sämre på den sociala webben.