Annons: Mediedagen 2019

Robert Rosén: Kan man förbjuda Datainspektionens chef?

Tidningskonsulten och Gefle Dagblads förra chefredaktör Robert Rosén reagerar på myndighetscheferna som vill hindra allmänhetens tillgång till offentlig information.

Kan man förbjuda generaldirektör Göran Gräslund på Datainspektionen? Eller hans åsikter? Naturligtvis inte, men själv vill han förbjuda att vanligt folk får veta sådant som bara journalister, jurister och andra experter tidigare kom åt.
Gräslund klagar i DN den 14 mars över att hans myndighet inte kommer åt grova kränkningar på internet, till exempel sajter som har namn på fyllon, djurplågare och sexualbrottslingar. Han ger grundlagsskyddet för sajter med ”journalistiska ändamål” skulden för problemet! 
Generaldirektören påstår att han vill straffa de skyldiga utan att röra offentlighetsprincipen, men det är ett förvirrat resonemang där han utgår ifrån sexbrottslingar och smutskastare, men angriper kreditupplysningsföretag som ”helt öppet marknadsför sig mot privatpersoner”.  Han kritiserar att det via nätet går att få fram telefonnummer och bilder på hus, namnen på dem som bor där och deras födelsedatum.
Smutskastning via nätet är nog vanligast utan att fakta hämtats ur offentliga register, men Gräslund skjuter helt tydligt in sig på sajter som hitta.se, eniro.se, extrakoll.se, allabolag.se, birthday.se, och ratsit.se. Dessa och liknande webbplatser är naturliga verktyg i vårt dagliga liv – om man inte råkar vara chef för Datainspektionen.
Göran Gräslund skriver att sajterna bygger på offentlig information, men ”problemet är att den blir så lättåtkomlig på webben. Förr måste man kontakta en myndighet och begära ut uppgifter om grannen, och det drog man sig för. Nu kan man sitta anonymt bakom sin gardin och snoka i andras privatliv”.
Jag undrar hur många av besökarna på hitta.se som tycker att de snokar? Och att någon tar reda på chefens lön via nätet är ju inte särskilt chockerande; föregångare som telefonkatalogen och taxeringskalendern har ju funnits ett tag.
Mats Sjöstrand, generaldirektör på Skatteverket, gillade säkert kollegans artikel. Han har själv i DN den 1 februari beskrivit sökandet på nätet efter födelsedagar och inkomster som ett missbruk, ”Därför vill vi sätta stopp för dessa söksidor på Internet och förhindra att nya byggs upp.”
Så länge offentlighetsprincipen i praktiken bara kunde tillämpas av experter var generaldirektörerna Gräslund och Sjöstrand nöjda, men när den breda allmänheten via nätet får rätt att veta mer vill de bromsa utvecklingen.
Robert Rosén