Lennart Holmerin

Det gick uppåt för Östrans upplaga och neråt för Barometerns förra året. En revansch? Det förnekar Lennart Holmerin, men han tycks inte ogilla frågan.

För snart två år sedan tvingades han efter 33 år inom Sydostpress att lämna chefredaktörsskapet på Barometern i Kalmar. I dag har han samma befattning på konkurrerande Östra Småland.Han är jämt beredd på det värsta.
Det påstår några som varit honom nära i vardagen. Och som syn för sägen förmedlar de följande bild. När Lennart Holmerin ska resa på semester spår han alltid dåligt väder.
Det kommer att bli regn!
Paraply medbringas – i handbagaget. Inte i resväskan som ska checkas in på flygplatsen. Den räknar han kallt med ska försvinna.
Dystergök och gnällspik?
Nej, anser mediefolk i Kalmar. Han är vänligheten själv.
Ett möte med honom i Östrans blåa 70-talslåda på Amerikavägen i Kalmars norra utkant motsäger inte beskrivningen.
Han månar och ler.
Kaffe? Eller vatten? Sitter jag bekvämt?

Artigheten är slående. Det är också hans omvittnade försiktighet.
Även i arbetssammanhang lever han med säkerhetsmarginaler. De som irriteras klagar på petimäterbeteende och långbänksprocesser.
De uppskattande berömmer hans klokhet, förmåga att lyssna och strävan efter förankring. Och de berättar att Barometern hade nytta av den Holmerinska försiktigheten. De minns ledningsmöten i det stiftelseägda tidningshuset i unionsstadens kärna som slutade med att alla fäste blicken på honom och frågade:
”Vad är det värsta som kan hända?”
”Vilka av de projekt vi diskuterat riskerar att gå åt h-e?”
Träffsäkerheten anses god. Han är påläst, särskilt på läsarundersökningar.
– Jag vill väga plus- och minustecken mot varann och analysera läget, innan jag kommer med några omdömen. Motsatsen är alldeles för vanlig i vår bransch. Hur många var det inte som för några år sedan sa att nätet skulle innebära de tryckta tidningarnas snara död? undrar han stillsamt.
Något projekt han varnat för?
– Att Barometern skulle gå upp till sjudagarsutgivning.
Lennart Holmerin vill skynda långsamt med förändringar. Läsarna bör, enligt hans sätt att se, i små portioner få vänja sig vid det nya.
Så formatbyte vore en fasa?
– Nej, inte om beslutsunderlaget är bra.
Hur agerar han vid pressläggning när snabba etiska avvägningar måste göras?
Han är återhållsam med namnpubliceringar i samband med brott.
Feg, anser somliga.
Inkännande, menar andra och berättar att det inte är ovanligt att Östrans chefredaktör konsulteras av andra dagspressutgivare i landet i etikfrågor.
– En historia kräver sällan namn för att den ska vara bra, är hans grundinställning.

Lennart Holmerin arbetade inom Sydostpress i 33 år och hann göra det mesta inom journalistiken. Från 1997 till en bit inpå år 2000 var han chefredaktör och ansvarig utgivare på moderata Barometern.
Karriären var fullbordad men fick ett abrupt slut.
När en organisation med enkelkommando skulle införas på tidningen kom han aldrig i fråga.
Gunilla Andreasson, dåvarande lokalradiochef från Örebro, fick ansvaret för både bokstäverna och siffrorna på tidningen och han flyttades ner ett pinnhål och blev administrativ redaktionschef. Som han tidigare varit, på Barometern och på Blekinge Läns Tidning, BLT, i Karlskrona.
– En viss besvikelse kände jag. Men jag är ingen maktmänniska utan tror mera på lagarbete. Och de kunskaper jag hade med mig ut i min portfölj, kunde ingen ta ifrån mig.
Samtidigt var han inte förvånad över det som hände.
Det var sedan länge känt inom Sydostpress att han inte tror på tidningschefsmodellen.
Hans inställning är klar: det är omöjligt för en enda person att samtidigt ansvara för redaktion och direktion. För att klara jobbet krävs så många stabschefer att den ekonomiska vinsten med enkelkommado blir försumbar eller ingen. Och för journalistiken innebär det en förlust.
– Det är viktigt att få stöta och blöta åsikter tillsammans med en motpart; att ha tillgång till två par glas-ögon i stället för ett. Då kan ett plus ett bli mer än två, resonerar han.
Med följande brasklapp: på riktigt små tidningsföretag kan det vara ekonomiskt fördelaktigt med en enda chef för hela verksamheten.

Efter sortin från Barometern ägnade Lennart Holmerin sig åt medierådgivning inom länsstyrelse och kommun i Kalmar län. Han tycker inte att han därmed ”bytte sida”. Det var aldrig frågan om att lära ut knep för att dupera journalister och öva politiker och tjänstemän i att skriva pressreleaser.
– Vi pratade mest utifrån de pressetiska reglerna.
Han fick några erbjudanden om jobb på tidningar på andra platser i Sverige, bland annat en chefredaktörstjänst i Norrland, men avböjde främst av familjeskäl.
Hans nej handlade också om kärlek till den småländska ostkusten. Till sommarvistet utanför stenbrytar- och fiskesamhället Figeholm i Oskarshamns skärgård, men kanske mest till Öland.
Det tar 10 minuter med bil att ta sig dit hemifrån villan på fastlandet.
Han jämför ön med Provence. Han ser likheter i kullarna som övergår i öppna landskap, myllret av konstnärer och mat som är gjord på egna råvaror.
Men mest av allt är det Ismanstorps borg, Gråborg och Eketorp som lockar.
Boplatserna är mellan 1500 och 1000 år gamla och kittlar hans fantasi. Precis som runorna och särskilt Karlevistenen som restes på 900-talet till minne över kung Sibbe den vise.
– Det är märkligt att de äldsta texterna finns kvar men inte det vi skriver i dag. Vi raderar våra e-postmeddelanden så fort vi läst dem, reflekterar han.

Som konsult blev Lennart Holmerin två månader gammal. Sedan kom erbjudandet från socialdemokratiska Östran.
Han gjorde en Arvidsson* (Fotnot).
Utan samvetsbetänkligheter lovade han före detta konkurrenten sina tjänster.
Är det inte som att heja på Kalmar FF i mer än halva livet och sedan börja hålla på Växjös Öster?
– Nej, banden med Barren var redan klippta. Och mitt kunnade därifrån gick inte att översätta på Östran, säger han.
Det är, anser Lennart Holmerin, inte någon skillnad mellan att göra nyheter för Barometern och Östran. Det är ingen skillnad mellan prenumeranterna. Hushållstäckningen i Kalmar län är hög. Nio av tio läser en dagstidning. Så när en av tidningarna ökar sin upplaga är det oftast på bekostnad av den andras.

Plus 700 exemplar för Östran och Nyheterna vid senaste TS-redovisningen. Minus 2 500 för Barometern med Oskarshamns-Tidningen.
Vad har hänt?
Barometerns övergång till tabloid har inte varit smärtfri och det har märkts i tidningen. En del abonnenter har gått över till Östran, som funnits i huggen Berliner sedan 1991, för att den är bättre.
Det hävdar personer med inblick i dagstidningsmarknaden i Kalmar.
De nämner ett fräckare tilltal som exempel, men säger att den ökande upplagan inte bara är Lennart Holmerins förtjänst.
Hans företrädare hade före hans ankomst halverat personalstyrkan. Man hade sett till att redigerarna avskaffades och att alla reportrar gör sina egna mallade sidor. På det har man vunnit tid och reporterkraft och det är ett av skälen till att Östrans nyhetsarbete i dag uppmärksammas i så positiva ordalag.
Personalen på Östran har ofta hukat under hot om nedläggning.
Nu har det vänt.
”Vi har 11,5 miljoner på banken. Och ägarna har tre!”. Så sammanfattar en nöjd anställd läget.
Med förbättrad ekonomi har personalen rätat på sig och återfått självförtroendet, men Lennart Holmerins roll i sammanhanget går inte att underskatta.
Han är, intygar många, rätt man på rätt plats i rättan tid.
Han är med sitt lågmälda sätt att styra bra för personalen och en bra motvikt till Janne G, tidningens temperamentsfulle och i Tidningskrönikan flitigt citerade politiske chefredaktör.

På Östrans logga står det numera Östran – med tillägget Lokaltidningen. Precis som det gör på Nyheternas. Det ska ses som en signal om att tidningarna anstränger sig utöver det vanliga med att vara lokala och nära läsarna. Det handlar bland annat om en strävan efter personligt tilltal i rubriker och hemkänsla inne i tidningen.
Ambitionerna har satts på pränt. Pappren finns på bordet i chefredaktörens rum. Han visar, nästan ivrigt:
”Östran ska:
sätta människor i fokus
vara nära
bry sig
och även ta fram det positiva”.
Är det inte rätt självklara uppgifter för en lokaltidning?
– Många tidningar i dag är ett mellanting mellan lokal- eller regional- och rikstidningar. Vi vill visa att vi gör tvärtom.

Under researchen inför intervjun
med Lennart Holmerin framkom – från flera håll – hans ovanliga musiksmak. Bertil Boo, den sjungande bonden som på 1940-talet slog igenom med ”Violer till mor” påstås inom journalistkretsar i Kalmar vara hans idol.
Han ser både road och förlägen ut när han hör att ryktet nått Stockholm.
Det handlar om ett missförstånd som uppstod för flera decennier sedan när han – på skoj, han försäkrar – föreslog att Barometern under vinjetten Dagens artist skulle skriva om Bertil Boo.
Lite har han sig själv att skylla.
Det har hänt att han uppvaktat födelsedagsfirande kolleger med Boo-skivor.
Sådan är hans humor.
Hans riktiga favoritlåt?
– George Harrisons ”Brain Wash”.
Lennart Holmerin har lätt för att koppla av och att vara avkopplad från tidningen. När han är ledig kontaktas han endast i undantagsfall av redaktionen.
Fyra veckors semester väntar. Från midsommar.
Hur blir vädret?
– Sedan jag bytte tidning har det blivit mycket bättre!

Fotnot * Tomas Arvidsson var vd för Östran, men gick över till samma befattning på Barometern efter Båth-skandalerna på 1980-talet. I somras var han tillfälligt tillbaka på Östran med en av sina deckare som följetong.
PIA ESTMER

Fakta om Lennart Holmerin:
Född: i Stockholm den 6 december 1948.
Uppvuxen: i Stockholm och Köping.
Karriär: skoltidningsredaktör i gymnasiet, vikarie på Bärgslagsbladet, allmänreporter på Oskarshamns -Tidningen, skolreporter och nyhetschef på Barometern, redaktions- chef på BLT, redaktionschef och chefredaktör och ansvarig utgivare på Barometern, chefredaktör och ansvarig utgivare på Östran och Nyheterna.
Familj: Hustru Ann-Catrin, sjuksköterska, barnen Charlotta, 30, och Christopher, 26, två barnbarn, katten Sune.
Fritid: Böcker med historisk anknytning, släktforskning, få vara i naturen. Utan storstövlar och mulle-kläder. Att sitta på en klippa vid havet och filosofera är mera hans melodi.

Tidningsfakta:
Östran och Nyheterna ägs av Östra Småland Intressenter AB. Bakom bolaget står den lokala arbetarrörelsen. Tidningarna gick med 946 000 kronor i vinst förra året. Driftsstödet uppgick under samma tid till 21,7 miljoner.
Annonsintäkterna har ökat med 8,8 procent sedan det här årets början. Upplagan stiger, fast inte lika mycket som under år 2002. Östran noterade 11 700 exemplar i senaste TS-mätningen, Nyheterna 6 000. Barometern och OT slutade på 44 500 exemplar.

Svar direkt:

Barometern?
– Gedigen tidning.
Presstöd?
– Så länge det behövs.
Rotary?
– Nej. Inte som utgivare.
Radio eller tv?
– Radio.
Expressen eller Aftonbladet?
– Aftonbladet.
Jan Guillou eller Herman Lindqvist?
– Herman Lindqvist.
Bio eller teater?
– Teater.
Rött eller vitt i glaset?
– Rött.
Pia Estmer