pressetik

Min krönika i Medievärlden, ”Vad vi bevittnar är pressetikens kollaps”, genererade många reaktioner. Vissa av dessa reaktioner har varit värdefulla. I ett värdefullt debatterande inlägg polemiserar Axel Andén, Anders Ahlberg och Per Hultengård mot min text under rubriken ”Ett nytt yttrandefrihetsbrott missar målet”. Inlägget tar upp många tänkvärda aspekter.

Det är en tänkvärd debattartikel Mårten Schultz, professor i civilrätt skrivit till Medievärldens debattforum. Inte minst för att han knyter an till de pressetiska reglerna och hävdar värdet av det som står i reglernas paragraf sju:

"Överväg noga publicitet som kan kränka privatlivets helgd. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning." Så lyder punkten 7 av de pressetiska regler som tagits fram till stöd för publicister av medieföreträdare.

En arbetsgrupp inom Pressens samarbetsnämnd (ordföranden i Journalistförbundet, Publicistklubben, Sveriges Tidskrifter respektive Tidningsutgivarna) har gjort en tiosidig rapport med slutsatsen att dagens system med självreglering inom pressen och pressens sajter bör utvidgas till at

Det medieetiska systemet i Sverige är utsatt för tryck från konsumtionsmönster och samhällsutveckling. Det har skett förr och då har systemet har förändrats. Blir det följden också denna gång?

Det är verkligen inte lätt att begripa varför PO Yrsa Stenius valt att klandra Expressens publicering av nyheten om Jan Guillous KGB-kontakter. Visst bjöd Expressen på en del överdrivna dramatiseringar, men att en person som Jan Guillou under fem år haft upp till 40 möten med KGB-företrädare, lämnat över information och fått betalt har ett självklart allmänintresse.