En sammanslagning av de tre programbolagen och införandet av en självständig instans som buffert mellan makten och medierna. Det är två tankar som finns med i Medieutredningens PM om public service.

Medieutredningen har identifierat 17 frågeställningar (läs dem här) som de menar bör utredas vidare innan den nya tillståndsperioden inleds 2020. Regeringens utredare Anette Novak hoppas att promemorian som överlämnats i dag ska ses som ett positivt tillskott i debatten och att den ska fortsätta att förbättra de offentligt finansierade mediernas roll i samhället.

En viktig fråga är hur oberoendet ska säkras i möjligaste mån om till exempel partier eller strömningar med en agenda som inte omfamnar idén om fria och oberoende medier vinner terräng.

Jag kan bli bekymrad när vissa reagerar med att det kan ju inte hända här när vi lyfter den frågan. Jag tycker att vi ska ha ett system som håller även under de värsta stresstesterna, säger Anette Novak.

Därför är det viktigt att se över de svagheter det nuvarande systemet har. Det går i dag att göra ganska dramatiska förändringar utan att bryta mot regelverket menar hon.

– Det går att säga att det är en hypotes, att det aldrig kan hända. Medborgarna är värda att de oberoende mediernas position säkras så långt det går. Demokratin är värd det. Men det här är ett förslag, det är upp till en kommande utredning att ta upp det här, om man tycker att det är värt att ta upp.

I Medieutredningens PM nämns en ny och självständig instans. Om den blir verklighet kan frågor om hur medlen ska fördelas och hur ett eventuellt nytt medieetiskt system ska förvaltas hamna där.

– Tanken med instansen är att den ska vara helt frikopplad från politiken, det är det som är poängen. Sedan kan man tänka sig en mängd varianter på vilka som ska befolka en sådan instans och exakt vilka mandat den ska ha för att verka i medborgarnas intressen. 

– Vi är inte klara med några detaljer, de kommer i slutbetänkandet som kommer i oktober. Nu hoppas vi på en dialog med alla berörda så att vi kan det vidare.

Medieutredningen menar också att det kan vara en poäng att Konkurrensverket får komplettera utredningen om Public servicebolagens marknadspåverkan. 

Till exempel så efterfrågar många journalister i dag en trygg anställning. Och vilka kan erbjuda det i dag? Det är inte så många. Kan det eventuellt påverka så att det blir en ”brain-drain” från övriga företag? Och givet att bolagen vet vilken finansiering man har kanske man kan erbjuda andra villkor? Rätt programmerare och rätt digital designer kan vara avgörande om du är etta eller sist i dag. Därför är kapaciteten att vara en attraktiv arbetsgivare av högsta vikt och kan skeva konkurrenssituationen.

–  Vi vet inte hur det här ser ut men det underlaget är värt att titta på inför public service-utredningen.

Här ingår också de ”digitala giganterna i högsta grad” enligt Anette Novak.

– De har störst påverkan på medielandskapet just nu. Det måste också ingå. Det är ju inte heller tittat på utifrån ett svenskt perspektiv. 

Hon vill också lyfta fram att mycket i PM:et handlar om att utveckla medborgarinflytandet. För att framtidssäkra public service verksamhet går det inte ha en organisation som bara bygger på det forna konceptet att sända ut program. 

En närmare dialog med mottagarna som bygger mer på interaktivitet för med sig minst två vinster menar Anette Novak:

1. Det höjer kvaliteten. ”Att ha användaren i knäet är otroligt uppfordrande och tvingar en att ta sig i kragen.”

2. Jobba nära ger en starkare relation. ”Och en stark relation tror jag är garanten för ett framtida starkt public service. Förtroendet är högt för bolagen i dag, men vi ser hur misstroendet mot medier växer generellt. Så en plausibel utveckling är att det även skulle kunna drabba de offentligt finansierade medierna, det är något vi måste motverka."

– Begreppet broadcast börjar bli obsolet i dag. Det handlar inte längre om en passiv publik, unga medieanvändare ser sig hellre som medieproducenter än mediekonsumenter. Det tycker jag säger allt.