1. Sammanslagning av de tre bolagen 

Det bör utredas om de tre nuvarande programbolagen ska slås samman till ett bolag. Utredningens mål bör vara att se över hur en sammanhållen verksamhet kan stärka ändamålsenligheten samtidigt som betydande resurser kan frigöras. Utredningen bör samtidigt se över det nya bolagets konstitutionella ställning.

2. Stärkt oberoende ställning 

En ny utredning bör ha i uppdrag att ta fram förslag som syftar till att begränsa möjligheterna till otillbörlig politisk styrning av de offentligt finansierade medierna, så att en fri och oberoende verksamhet kan garanteras. Ett alternativ är att placera de offentlig finansierade medierna direkt under riksdagen, ett annat alternativ är att skapa en helt självständig instans som oberoende buffert mellan politiken och det nya bolaget. Medieutredningen avser att återkomma till frågan om ett sådant oberoende organ i det kommande slutbetänkandet.

3. Alternativa finansieringsmodeller 

Inför en ny tillståndsperiod är det viktigt att en ny modell utformas så att den grundläggande finansieringen av verksamheten långsiktigt kan upprätthållas. Två alternativ som framstår som möjliga bör ses över i detalj: en skatteteknisk lösning eller en allmän medieavgift per vuxen medborgare.

4. Sponsringens existens och marknadspåverkan 

Inför en ny tillståndsperiod är det angeläget att följa upp kraven på en restriktiv hållning i fråga om sponsring i SVT. Konkurrensverket bör även utreda verksamheternas marknadspåverkan (se även punkt 7).

5. Den digitala distributionen och konvergensen 

Den digitala distributionen, konvergensen av medieslagen och dess påverkan på statens styrning av medieområdet bör vara en central frågeställning att se över inför en ny tillståndsperiod för de offentligt finansierade medierna. En sådan utredningsuppgift bör utföras i särskild ordning och med mandatet att föreslå ändringar i grundlagarna.

6. På väg bort från kanaler 

Utifrån de kraftigt förändrade förhållandena i digitaliseringens kölvatten bör det bland annat undersökas om de olika kanalerna är en faktor som bidrar till att splittra publiken och därmed leda utvecklingen bort från idén om en nationell medial arena. Det nuvarande kanalutbudet bör problematiseras utifrån hur stor andel av sändningarna som kan vara identiskt mellan kanalerna.

7. Ny konkurrensbedömning 

Inför en ny tillståndsperiod bör villkoren för de offentligt finansierade medierna formuleras med utgångspunkt från att en sund balans ska råda på mediemarknaden. Som underlag för en sådan omprövning av uppdraget bör regeringen uppdra åt Konkurrensverket att analysera den nuvarande situationen mellan de offentligt finansierade medierna och de kommersiella medieföretagen, såväl svenska som internationella. 

8. Skärpt förhandsprövning? 

En utredning bör, med utgångspunkt i en grundlig konkurrensutredning (se punkt 7) och med hänsyn till EU:s regelverk, se över och utreda om det är nödvändigt att skärpa formuleringarna för att intentionerna bakom regelverket – att säkerställa att offentligt finansierade nysatsningar inte skadar eller helt slår ut kommersiella mediers verksamheter – ska kunna realiseras.

9. Kortare tillståndsperioder 

Med hänvisning till den hastiga medieutvecklingen är det enligt Medieutredningen av största vikt att längden på sändningstillstånden kortas. Inför en ny tillståndsperiod bör en fyraårig tillståndsperiod prövas, som en rimlig avvägning mellan behovet av långsiktiga, överblickbara förutsättningar för de offentligt finansierade medierna och behovet av att flexibelt anpassa styrningen vartefter grundläggande förutsättningar i medielandskapet förändras.

10. Att stärka den granskande demokratifunktionen 

Utifrån det förändrade medielandskapet, med en mängd områden i Sverige som saknar kvalificerad journalistisk granskning, bör en ny utredning se över möjligheterna att stärka denna del av verksamheten genom en rad omprioriteringar. Då de offentligt finansierade medierna ingår i ett gemensamt ekosystem med de kommersiella medieaktörerna, som sammantaget levererar på det som kallas ”allmänhetens intresse”, bör även utredningen studera hur de offentligt finansierade medierna i högre grad än tidigare kan komplettera utbudet för att tillfredsställa medborgarbehov som marknaden inte täcker.

11. En genomlysning av verksamheten 

Inför en ny tillståndsperiod är det angeläget med en närmare genomlysning av verksamheterna i SR, SVT och UR för att på så sätt kunna ställa statens kommande villkor i relation till hur verksamheten bedrivs i dag. Om en sammanslagning av bolagen inte kommer till stånd (se punkt 1) är det ändå angeläget att verksamheterna genomlyses för att bedöma hur avgiftsbetalarna får bäst valuta för sina insatta medel.

12. En modernare begreppsapparat 

Då medborgarna i allt högre grad idag väljer att investera sin medieanvändningstid i sociala medier omfattar inte längre begrepp som ”program” och ”sändningar” hela det för demokratin värdefulla innehållet. I en översyn av det omfattande regelverk som styr de offentligt finansierade medierna behöver hela begreppsapparaten anpassas till dagens medielandskap och det framtida som växer fram.

13. Oberoende utvärdering och granskning 

Offentligt finansierade medier har i dag i kraft och skydd av sin oberoende ställning i förhållande till politiken en svagare insyn och granskning än statligt finansierad verksamhet. Det finns heller inget stadgat om hur eller huruvida ens programbolagen bör rätta till de brister som Granskningsnämnden identifierar. En framtida utredning bör se över möjligheten att ge en oberoende instans mandat att ingående och regelbundet granska verksamheten och med utgångspunkt i såväl egna upptäcktersom avgiftsbetalarnas synpunkter påtala eventuella brister och förbättringsbehov.

14. Nya nyckeltal 

Inför en ny tillståndsperiod, eller tidigare än så, bör det pågående arbetet med nya nyckeltal som bedrivs av programbolagen med stöd av Granskningsnämnden följas upp och samordnas. Inte minst den utveckling som sker på UR med mått som ska fånga upp både kvantitativa och kvalitativa aspekter är intressant. Det som bör eftersträvas är nyckeltal som säkerställer de offentligt finansierade mediernas prestationer, såväl vad gäller effektivitet, ändamålsenlighet som kvalitativt genomslag.

15. Utvecklade metoder för publikens återkoppling 

Det bör ses över hur det relationsbyggande arbetet med användarna kan stärkas, inte minst via utveckling av interaktiva metoder för direktåterkoppling. Detta med sikte på att placera användarna i centrum för kvalitetsutvecklingen och för att i högre utsträckning än idag grunda verksamheten på användarnas behov.

16. Ett nytt självreglerande medieetiskt system 

För att förenkla för medborgarna bör det utredas om dagens pressetiska system ska ersättas med ett självreglerande medieetiskt system som omfattar även SR, SVT, UR samt TV4 i de delarna som berör de programrelaterade villkoren om opartiskhet, saklighet, respekt för den enskildes privatliv, genmäle och beriktigande. Möjligen kan den självständiga instans, med ledamöter utsedda av mediebranschen, som Medieutredningen avser att återkomma till i slutbetänkandet (se punkt2), även fungera som hemvist för det nya medieetiska systemet.

17. Tydligare styrdokument 

De dokument som är statens styrinstrument i förhållande till offentligt finansierade medier – sändningstillstånd, anslagsvillkor samt radio- och tv-lagen – behöver ses över inför en ny tillståndsperiod för att de ska bli tydligare, utan att bli detaljstyrande, och därmed minska risken för tolkningar som kan strida mot de ursprungliga demokratiska intentionerna.