SVT Nyheter Västerbotten har nått stor framgång i sitt jämställdhetsarbete på redaktionen. I förra veckan fick de besök från den danska tidningen Politiken som ville lära av metoden.

Förra året var varannan person i SVT Nyheter Västerbottens rapportering en kvinna. Det kan jämföras med globala siffror från The Global Monitoring Project som visar att bara var fjärde person i nyhetsrapporteringen är en kvinna.

Att siffrorna från SVT Nyheter Västerbotten är så jämna är ett resultat av femton års arbete, säger reportern och programledaren Maria Brändström, som också sammanställer siffrorna.

Jämställdhetsarbetet inleddes 2001, när det dåvarande regionala programmet Nordnytt skulle klyvas i två delar, och Västerbotten fick ett eget program:

– Då konstaterades det att det varit mycket gruvor och gubbar, tunga industrier och män som präglat programmet. När redaktionen fick börja om och starta ett nytt program bestämdes det att man skulle börja räkna antalet kvinnor varje dag.

Sedan dess har metoden använts. Redaktionen letar numera alltid efter kvinnor till inslagen och kan de välja väljer de kvinnor. Och medvetenheten måste in redan under planeringsstadiet, säger Maria Brändström: Hur ser det ut? Vilka intervjuar vi? Vilka ämnen? Vilka orter?

Era siffror är ju betydligt bättre än ute i världen. Förvånar det dig?

– Jag är inte förvånad över att vi har nått dit vi har nått. Letar man efter kvinnor hittar man dem. Men det förvånar mig att man i övriga landet och ute i världen bortser från en stor befolkningsgrupp när man väljer vad som är viktiga nyheter och vem som får kommentera.

En förutsättning för att nå dit SVT Nyheter Västerbotten nått är att högsta chefen och redaktörerna är delaktiga i arbetet och tycker att det är viktigt, säger Maria Brändström:

– Ja, och det räcker inte med att de är medvetna utan de måste vara drivande och coacha redaktörerna. Ansvaret ligger på chefen, inte på något jämställdhetsombud eller på en enskild reporter.

Maria Brändström beskriver räknandet som steg ett, men framhåller också att medvetenheten måste in i alla delar av arbetet – och att redaktionen inte får stanna vid att reflektera utan att den måste agera. På SVT Nyheter Västerbotten gick det till exempel att se en klar förbättring av antalet kvinnor i rapporteringen när ett elva-möte infördes:

– Då fick redaktören chans att stanna upp och skapa sig en övergripande bild av hur många män respektive kvinnor som får uttala sig, vilka orter som bevakas och liknande. Och då kan man också i ett tidigt skede göra en omprioritering.

Det viktiga är att hitta en metod som är rimlig och som fungerar i en hektisk nyhetsverksamhet, säger Maria Brändström, och det handlar förstås om prioriteringar:

– Att söka efter nya röster tar lite tid och kräver några samtal till eller ett par extra minuter ute på stan. Och då gäller det att man har en chef som förstår vikten av fler människor och ett annat innehåll.

Vad kunde Milla Mølgaard från Politiken lära av ert arbete på redaktionen?

– Hon ville ha metoder och handfasta råd för hur man gör för att få in fler kvinnor i tidningen och då handlar det om att räkna, att sätta upp rimliga mål, att föra in det i hela arbetskedjan och att emellanåt göra djupstudier, säger Maria Brändström och fortsätter:

– Men hon måste också ha en chef som tycker att jämställdhetsarbetet är viktigt och som coachar redaktörerna. En ensam eldsjäl fungerar ett tag, men jag tror inte att man kan förändra hela organisationer så.