Många riksdagsledamöter kan tänka sig inskränkningar i tryck- och yttrandefriheten när den ställs mot andra intressen, visar en ny Sifo-undersökning.

Under onsdagsförmiddagen hölls ett riksdagsseminarium under rubriken ”Yttrandefrihet med förhinder”. Under seminariet presenterades resultatet av en attitydsundersökning från TNS/Sifo, gjord på uppdrag av TU, om yttrandefriheten bland riksdagens ledamöter.

Av undersökningen framgick att många av de 127 tillfrågade riksdagsledamöterna vill se begränsningar yttrandefriheten, även om det på några punkter skett en försiktig förbättring sedan förra undersökningen 2010.

– Det blåser kalla vindar i många länder när det gäller tryckfriheten. Ungern, och nu senast i Polen, sa TU:s vd Jeanette Gustafsdotter, och konstaterade vidare:

– Den svenska tryckfrihetsförordningen fyller 250 år i år och Pressens Opinionsnämnd fyller 100. Båda två är världens äldsta inom detta. Vi ska vara otroligt stolta över det, men vi kan också se att det inte är något vi kan ta förgivet.

2015 års undersökning visar att (2010 års resultat inom parentes):

  • 58 procent (61 procent) procent av de tillfrågade ledamöterna tycker att sexistisk reklam bör förbjudas i lag.
  • 71 procent (70 procent) procent av de tillfrågade ledamöterna tycker att polisen inte ska få läcka till medierna om innehållet i förundersökningar.
  • 51 procent (74 procent) av de tillfrågade tycker inte att kända människor ska behöva bli fotograferade i sammanhang utan att de gett sitt tillstånd, utam vill införa en lag om skydd för privatlivet mot medierna.
  • 78 procent (80 procent) av de tillfrågade tycker att det är bra att pass- och körkortsbilder numera skyddas av sekretess, så att medierna inte kan komma åt dem.
  • 38 procent (32 procent) av de tillfrågade tycker att medierna också i fortsättningen ska förbjudas att publicera odds från utländska spelbolag.
  • 20 procent (21 procent) av de tillfrågade tycker inte att det ska vara tillåtet att publicera bilder eller teckningar som kränker religiösa grupperingar.
  • 49 procent (61 procent) av de tillfrågade tycker att tycker att skadestånden i tryck- och yttrandefrihetsmål är löjligt löga och ska därför höjas kraftigt.
  • 68 procent (72 procent) av de tillfrågade tycker inte att det ska vara tillåtet att publicera namn och bild på den som är misstänkt för brott innan dom har fallit.
  • 28 procent (24 procent) av de tillfrågade tycker att Postens anställda bör ges rätt att vägra att dela ut åsiktsreklam och andra skrifter som propagerar för nazistiska, rasistiska eller andra i ett demokratiskt samhälle stötande uppfattningar.
  • 43 procent (61 procent) av de tillfrågade tycker att företag och organisationer som lider skada av mediepublicering bör ha rätt till skadestånd av medierna.

Om undersökningen:

Resultatet baserar sig på telefonintervjuer med 127 riksdagsledamöter. I undersökningen har riksdagsledamöter fått ta ställning till tio påståenden som alla har gemensamt att de innebär en begränsning av yttrandefriheten.

Bland de svarande fanns en jämn spridning mellan de olika partierna. Motsvarande undersökning har gjorts vid fyra tidigare tillfällen, med fyra olika riksdagar: år 2006, 2008, 2010 och nu 2015.