Morgonkoll

Myndigheterna måste göra mer mot näthatet. Det menar frilansjournalisten Rebecka Bohlin. Både för att värna individerna som blir utsatta – och för att säkra demokratin.

Inom kort kommer en näthatsutredning att presenteras. Troligtvis kommer den att innehålla förslag på nya formuleringar av gärningsbeskrivningar skriver frilansjournalisten Rebecka Bohlin på DN Debatt i dag. 

”Så att åklagare får ett incitament att prioritera brotten. Det är nödvändiga förändringar, lagstiftningen måste moderniseras omgående så att näthatarna lagförs – men det räcker inte.”

Hon listar ytterligare en rad problem som samhället måste hantera. 

• Den högerextrema rörelsen är hatets motor. I bubblor på nätet utvecklas hatet och den som lägger ut en journalists hemadress och hotar hens familj triggas av ryggdunkningar. Majoriteten deltar i en jargong och lämnar aldrig skrivbordet. Men här sker dessutom en radikalisering som är central för så kallade ensamvargar som Peter Mangs, Anders Behring Breivik och Anton Lundin Pettersson. 

• Polisen måste ha tillräckliga resurser för att agera. Vi ska inte ha några diskussioner om vem som ska betala notan när en hotad journalist behöver ett skyddat boende. 

• Polisen måste bli bättre utbildad för att hantera nätbrotten, förmå utreda hoten, göra riskbedömningar och inte lämna den som utsätts ensam. 

• Alla redaktioner måste ta frågan om hot och hat på allvar. Chefer måste utbildas mer om det arbetsmiljörättsliga regelverket och medarbetare måste få kvalificerad handledning i hur hot och hat kan hanteras.

journalistutbildningarna måste innehålla kunskap om riskbedömningar, fysiska övningar i att de-eskalera våldsamma situationer och undervisning som förbereder studenterna för att journalistik inbegriper en risk att utsättas för både trakasserier, hot och våld.