”Satsningar som denna behöver sanktioneras uppifrån men arbetet, rösterna och perspektiven behöver drivas och komma underifrån”, säger Behrang Miri, extra resurs i SVT:s nya grupp som ska arbeta med mångfaldsfrågor, till Medievärlden.

Med start nu i höst kommer det att finnas en grupp om fyra personer på SVT allmän-tv i Stockholm som ska arbeta med frågor kring mångfald och representation. Teamet kallas för SWAT-gruppen och initiativet är en del av ett större arbete inom området – och ett resultat av den nya mångfaldspolicy som SVT:s vd Hanna Stjärne beställde som ny på sin post.

Behrang Miri är mångsysslare och bland annat aktiv som hiphopartist, föreläsare och som programledare på Barnkanalen. Själv säger han att han framför allt arbetar med och brinner för folkbildning. Behrang Miri ska fungera som en extra resurs till SVT:s SWAT-grupp och som det ser ut nu blir det under deltid till och med december. Men själv hoppas han att det handlar om ett mer långsiktigt arbete.

– Vi är väldigt projektorienterade i Sverige, men jag tycker det är problematiskt med projekt. För en förändringsprocess går inte att ”projektisera” och tidsbestämma utan det handlar om att arbeta långsiktigt, systematiskt och om att sätta konkreta parametrar.

Förutom Behrang Miri består SWAT-gruppen av Dag Strömqvist och Ylva Wrigstad som båda är från allmän-tv samt Lisa Ågevik från HR-avdelningen.

Behrang Miri ser det som positivt att det finns personer i gruppen som har mångårig erfarenhet från SVT och som därmed har insyn i organisationsstrukturen. Han tycker också att det är bra att en representant från HR-avdelningen ingår i gruppen eftersom det bland annat möjliggör en analys av arbetsplatsannonseringen: Var och hur annonseras det? Vilka kompetenser saknas inom organisationen i dag? Hur kan SVT, genom att se över formuleringarna i annonserna, nå ut till fler som har de kompetenserna? Behrang Miri säger att det är viktigt att rekryteringsprocessen genomsyras av ett intersektionellt och normkritiskt perspektiv.

– Högsta ledningen har konstaterat att vi måste bli bättre på representativitet. Och satsningar som denna behöver sanktioneras uppifrån men arbetet, rösterna och perspektiven behöver drivas och komma underifrån.

Hur kommer SWAT-gruppens konkreta arbete att se ut?

– Olika redaktioner inom allmän-tv Stockholm kan kontakta oss och bolla olika frågor och processer. Vi kan bland annat hjälpa till med nätverk, ta in föredragshållare och förmedla kontakter med rörelser och organisationer som företräder olika minoritetsgrupper. Tanken är att tillföra nya perspektiv och ingångar hos redaktionerna, säger Behrang Miri och fortsätter:

– I första hand handlar det om ett internt arbete. Redaktionerna måste själva driva processen, öka medvetandet kring frågor som rör representativitet och ta in de kompetenser som saknas i dag.

Steg ett, enligt Behrang Miri, är att granska den befintliga organisationen. Och då måste man ställa sig frågor som: Hur ser strukturerna ut? Hur ser representativiteten ut? Behrang Miri är tydlig med att det också behöver ske en maktförskjutning.

– De underrepresenterade grupperna måste få ordet. Vi behöver prata med de som själva har drabbats av diskriminering, strukturer och samhällsnormer – ge dem tolkningsföreträde. Vi måste också bli medvetna om språkets makt. Hur pratar vi om förorten? Hur pratar vi om glesbygden? Varför ställer vi alltid en och samma fråga till en viss typ av grupp?

Behrang Miri säger att det är problematiskt att journalisters språkval och uttrycksätt ofta innehåller befintliga uppfattningar och föreställningar om det ämne de rapporterar om.

– Oftast när det talas om förorten så säger man att ”nu ska vi ut till förorten”. Men när man uttrycker sig så betyder det att något annat är ”in” eller ”inne”. I vårt språk och synsätt finns det inbyggda mekanismer som är uteslutande. För en person uppväxt i förorten handlar det aldrig om att man ska ”ut” till förorten – utan snarare att man är ”från” förorten. Och just ”av- och frånperspektivet” är viktigt att alltid ha med sig.

Han understryker att representations- och mångfaldsfrågor inte bara är nödvändiga för SVT att arbeta med utan är något som hela mediebranschen och resten av samhället behöver se över.

– SVT är en del av ett samhälle och präglas av de normer och strukturer vi ser i det. Och vi är alla reproduktioner av befintliga samhällsnormer.

Ett annat problem Behrang Miri identifierat är att många medieaktörer har svårt att ta till vara på och behålla den kompetens man har.

– När man väl fått in kompetensen måste man se till att behålla den. Något som är svårt inom mediebranschen i dag när allt fler jobbar under otrygga anställningar. Det är också en fråga som måste diskuteras.

SVT:s nya mångfaldhetspolicy går under epitetet Sverigespegling. Men själv säger Behrang Miri att han föredrar att använda begreppet representation framför Sverigespegling. Anledningen är att han menar att för att lyckas spegla Sverige behöver man arbeta med att rekrytera personer med andra kompetenser, erfarenheter och bakgrunder är de normativa.

– I dag vill alla prata om mångfald, men vi kan inte bara prata vi måste börja implementera det och ett sätt är att räkna också. Hur ser det egentligen ut inom organisationen? Det behövs ett synliggörande av strukturer och en aktiv rekrytering för att bryta dem.

Men Behrang Miri är hoppfull och säger att han ser en förändring inom SVT. Ungdomssatsningen Edit, som lanserades i våras, beskriver han som ett steg i rätt riktning. Han framhåller det faktum att Edits redaktion är ung och representativ och att ambitionen är att bli en plattform för de personer och röster som inte alltid får komma till tals. Behrang Miri lyfter också Barnkanalen, som under lång tid arbetat med frågor som rör representativitet. Ett arbete han beskriver som framgångsrikt.

Tror du att den förbättring du upplever är en del av en pågående samhällsförändring eller ett resultat av ett medvetet arbete på SVT?

– Jag tror att det är en kombination. Men helt klart finns det folk internt på SVT som driver de här frågorna och som tar dem på allvar och det är en förutsättning för att få till en förändring. Det är viktigt att ta tillvara på de unika kompetenser som redan finns inom SVT:s personalstyrka i dag.

Varför tror du att du fick det här uppdraget?

– Det finns många andra som har min kompetens. Men jag tror det beror på att jag har arbetat inom många samhällssektioner, inom media och med förändringsprocesser. Sedan har jag ett stort engagemang i de här frågorna.