Imorgon lägger public service-kommittén fram sitt betänkande. Här är de centrala frågorna:

Finansieringen: Utredningens huvudfråga. Lösningen på det föråldrade systemet med tv-avgift verkar bli att finansiera public service via skattsedeln, liknande begravningsavgiften. Därmed skulle Radiotjänst i Kiruna kunna läggas ned. Som Gefle Dagblad noterar skulle en skatt bli mer rättvis inkomstmässigt; i dag betalar alla som väljer att betala avgiften samma summa, oavsett hur mycket de tjänar.

Oberoendet: I Finland har Yle nyligen gått över till en liknande finansieringsmodell och skriver på sin hemsida:

Q: Nu blir det skattemyndigheterna som bär upp pengarna till Yle och riksdagen beslutar om insamlingsprocenten. Hur kan Yle då bevara sitt oberoende?

A: Betalningsmodellen är effektivare än den förra eftersom man nu slipper posta fakturor och kontrollera tv-avgifter. På det här sättet sparas miljontals euro. Pengarna styrs, precis som hittills till en separat radio- och tv-fond avsedd för Yle. Det är riksdagen, och inte bara regeringen, som beslutar om den finansiering som ska samlas in för Yle, och därför är Yle även i framtiden alla finländares bolag. Finländarna representeras ju av hela riksdagen. Därför svarar vi också i fortsättning för vår verksamhet gentemot alla finländare, och inte gentemot dem som har makten.

Vad kan det få för konsekvenser för journalistiken om svensk public service blir skattefinansierad? Skulle "statliga" SVT och SR omfattas av offentlighetsprincipen, vilket skulle inskränka källskyddet?

– Nej, det kan inte komma på fråga, svarar Nils Funcke, sekreterare i Yttrandefrihetskommittén.

– Det finns en regel i dag som ser till så att detta inte sker; till och med om det gäller ett renodlat organ för en myndighet så gäller den principen. Så några sådana följder kan det inte bli.

Public service särställning: Fortfarande ett stort frågetecken. Vilka krav ska ställas på public service utbud – inte minst vad gäller kvaliteten – för att ps-företagen ska få åtnjuta särskilda privilegier även i framtiden? Här väntas dock mer luddiga förslag, enligt DN Kulturs Clas Barkman.

Uppräkning av anslag: En av public service-företagens hjärtefrågor. I ett ”förhands-PM” som Sveriges Radios analys- och kommunikationsdirektör Jan Petersson skickade ut till pressen den 6 september skriver SR att företaget har tappat 6,5 procent av anslaget – det vill säga tilldelningen ur rundradiokontot – sedan 2002, i förhållande till lönekostnadsutvecklingen.

Så tycker nyckelaktörerna: Cilla Benkö, tillträdande vd på Sveriges Radio tillika en av Radiotjänst i Kirunas styrelsemedlemmar, säger sig vara oroad över public service framtida oberoende. I dagens Riksdag & Departement menar hon att det finns en risk att regeringen skrotar tv-avgiften utan att ha bestämt sig för vad som ska komma i dess ställe. ”Det skulle skapa en stor oreda”, konstaterar hon.

SVT:s vd Eva Hamilton, som också är ordförande för nedläggningshotade Radiotjänst, är även hon kritisk till att tv-avgiften eventuellt tas bort. Att göra om den till en skatt vore att riskera den journalistiska självständigheten, menade hon i våras.

Kulturministern och tidigare journalisten Lena Adelsohn Liljeroth (m) har haft en tuff linje mot public service-företagen, bland annat i frågor om sponsring och produktplacering. Hon har länge förordat en moderniserad finansieringsform.

Klockan 13.00 imorgon tisdag direktsänds presentationen av public service-kommitténs betänkande här.