Motivet till förändringarna är enligt skolminister Jan Björklund att många lärare drar sig för att skriva ner känsliga uppgifter i enskilda elevers åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner.
I den utredning som kommer att ligga till grund för förslaget till lagändring står bland annat att:
• Uppgifter om enskilda elevers utvecklingsplaner och åtgärdsprogram ska nu få ett omvänt skaderekvisit, det vill säga, utgångspunkten är att dessa uppgifter är hemliga.
• Nya sekretessbestämmelser som harmonierar med de som gäller för skolan ska också gälla för fritidshemmet.
• Sekretesskyddet ska också gälla mottagande i särskolan, såväl på grundskole- som gymnasienivå.
På en direkt fråga i samband med presentationen (se presentationen här) av utredningen medger både skolminister Jan Björklund och utredaren Nils-Olof Berggren att det ”väldigt sällan” hänt att någon begärt ut den här typen av uppgifter. Men att det räcker med att risken finns för att få ansvarig personal att tveka inför att skriva ner känslig information i dessa handlingar.
– Om utredningens förslag skulle gå igenom skulle det innebära kraftigt försämrade möjligheter att journalistiskt granska skolornas verksamheter, säger Sirens chefredaktör Matti Larsson.
– Och det gäller inte bara oss utan även för lokaltidningar där den här typen av bevakning är en stor fråga.
Han menar att den utredning som ligger bakom den föreslagna lagändringen inte direkt är glasklar.
Visst skulle det ha kunnat finnas fler känsliga uppgifter i dokumenten om sekretesskyddet hade varit starkare. Men varför har då inte skolpersonalen fått konkretisera vilka uppgifter man i nuläget avstår från att dokumentera och vilka konsekvenser detta får för eleverna, frågar han sig bland annat.
Ett skäl till lagändringen är också att göra det enklare för skolpersonalen, då de uppges vara osäkra på vilka regler som gäller. Ett argument som Matti Larsson inte ger mycket för:
– Det löser man genom mer utbildning, inte genom mindre insyn.
