Tidningarna kommer att presentera PO-fällningar på ett allt tydligare sätt i framtiden tror både Expressens cheferdaktör Thomas Mattsson och PO Ola Sigvardsson.

När Expressen skulle publicera sin senaste fällning i Pressens Opinionsnämnd gjorde man det på ett nytt, och mer framtädande, sätt. Avsändarna var tydliga och dessutom fick läsarna information om hur man gör en anmälan mot en dagstidning.

Ska Expressen fortsätta att göra ut fällningar på det här sättet?

– Vi ska i alla fall göra ut fällningarna ungefär så här. Klanderbesluten är fortfarande för långa och krångligt formulerade för att någon, som inte direkt berörs av PO-procenssen, ska orka läsa dem. De måste helt enkelt bli kortare, om de ska kunna presenteras på ett begripligt sätt. Dessutom måste vi fundera vidare på redigeringen: rimligen kan man inte alltid publicera faksimil av den kritiserade publiceringen och ibland kan det, faktiskt, vara relevant för en ansvarig utgivare att kommentera nämndens beslut, säger Expressens chefredaktör Thomas Mattsson.

Tror du fler följer efter?

– Ja. Det är väl en allmän uppfattning att klandren, om de ska ha något värde, måste kunna läsas och det är dessutom en helt otidsenlig ordning att tidningarna inte ska få berätta om PO-anmälningar och sedan inte få analysera PON-beslutet. Om vi inte kan berätta om kritik och, inför läsarna, kan dra våra slutsatser blir den pressetiska självsaneringen rätt ointressant att förhålla sig till.

Expressen har nu också gått igenom alla fällningar de senaste åtta åren. Där de också publicerats på sajten redovisas det i direkt anslutning till artiklarna. Tidningen har valt tre förhållningssätt:

• Klander som berör barn har, oavsett inställning till PON-beslutet under den tidigare PO-processen, avpublicerats från Expressen.se med hänsyn till att det handlar om minderåriga.

• I vissa fall har bilder eller specifika uppgifter, som PON anmärkt på, tagits bort. Men resten av reportagen finns kvar, eftersom Expressen anser att de är relevanta.

• I några fall konstateras bara att PON gjort en fällning, men materialet i fråga finns – ograverat – på sajten som tidigare på grund av att tidningen anser att fällningen var fel eller publiceringen viktig.

Tror du fler följer efter när det gäller publiceringar av fällningarna på nätet?

– Det är jag säker på. Men det är inte så enkelt som man tror att bara ange att en artikel eller bild är klandrad, att bara redigera bort det som kritiserats eller att bara avpublicera materialet rakt av. Så snart som man börjar sätta sig in i dessa frågor, och hos oss är det Per-Anders Broberg och Mattias Lundell som gått igenom fall för fall, blir det mer komplicerat. Jag tror att redaktionerna kommer ha lite olika policys, men utvecklingen går mot ökad transparens.

Varför är det viktigt att berätta om PO-anmälningar? 

Det k a n vara viktigt. Låt oss säga att, för att ta övertydliga exempel, att kungligheter eller partiledare PO-anmäler bevakningen av kungabröllop eller regeringsombildningen och hävdar att de lidit publicitetsskada bör det nog kunna rapporteras. Men det kan också finnas exempel på när man inte behöver redovisa en PO-anmälan. Det här måste avgöras från fall till fall och det är, förstås, den ansvarige utgivaren som måste ta det beslutet. Det finns vackra, men otidsenliga, argument om att en enskild individ inte ska behöva schavottera i pressen gång till efter en PO-anmälan, men sådana överväganden är ju redaktionerna vana att göra hela tiden och kan hantera här med.

Thomas Mattsson skriver också om det på sin blogg.

PO Ola Sigvardsson tycker att det är bra att fällningar får en mer framträdande utformning samt att det syns att det är PO-PON som är avsändare tillsammans med Expressen i det här fallet.

Han ser gärna att det tas fram någon typ av mall om hur fällningarna ska presenteras för läsarna.

Fast det är inte mitt mandat att bestämma. Men frågan utreds av Pressens samarbetsnämnden.

Sedan kan TU bara rekommendera sina medlemmar att följa det.

Även han har de senaste åren sett en trend att tidningarna gör ut fällningar på ett mer läsvänligt sätt. Ola Sigvardsson tror också att det inbjuder läsarna att engagera sig mer i pressetiska frågeställningar.

Men fortfarande är det långa texter. Går det inte att göra en sammanfattning?

– Det här är sammanfattningar. Det är därför det står längst ner att beslutet i sin helhet finns på vår sajt.