Nötkreatur har mer utrymme än vi. Och vägen till samboskapet har kantats av ogenomtänkta beslut. SJF-klubbarna på VK och VF mycket kritiska till ledningens agerande.

Först beslutar man sig för vilka produkter man ska ha och skapar organisationen utifrån det. Nu har vi skapat en organisation och sedan får vi se vilka produkter vi ska skapa. Besluten har tagits i fel ordning. Det menar Monica G Engström, ordförande för SJF-klubben på VK.

Ledningen har inte heller lyssnat på klubbens åsikter enligt henne:

– Bara när det gäller små detaljfrågor inom till exempel arbetsmiljön.

Hon anser att det hela tiden funnits en plan för hur samgåendet skulle ske och att facket blivit överkört och hotats när de protesterat.

Även de nya lokalerna har brister. Till exempel när det gäller utrymmet.

– Vi har mindre utrymme att röra oss på än en ko.

Arbetsplatsen håller sig inom lagens råmärken tror hon.

– Men sedan är frågan om det är bra.

Och även här har beslut tagits i fel ordning:

– Alla kan inte jobba i ett sådant här öppet landskap. Det borde ha utretts först. Och det borde tagits fram individuella lösningar där det behövts, säger Monica G Engström. Nu har vi låst fast oss i ett trångt, öppet landskap som ger små möjligheter till individuella anpassningar.

Från fackets sida finns det förståelse för att en omställning till en mer digital framtid är nödvändig. Och att det behövs frigöras resurser till det.

– Det är något som vi också välkomnar. Men vi skulle ha tjänat på att skynda långsamt och tagit besluten i rätt ordning

Nu är arbetslusten långt ifrån på topp menar hon. Även om de gör de bästa av situationen beskriver hon stämningen som resignerad.

Vilket förtroende har du för ledningen?

– Det vill jag inte uttala mig om. 

Rolf Jakobsson är ordförande för VF:s journalistklubb. Han sitter bara några bås bort i det han hävdar är stadens största öppna kontorslandskap. Det är inte någon kreativ miljö anser han:

– Det är en ren fabrikskänsla här.

Men det är en tyst miljö menar Rolf Jakobsson. För tyst. 

– Alla tar sådan hänsyn. Småsnacket finns inte längre.  

Men det är inte bara vissa fysiska konsekvenser av samboskapet med VK han reagerar mot.

– Det här har torpederat VF:s sista självständighet.

Ledningens tanke att en reporter ska skriva olika texter för båda tidningarna ger Rolf Jakobsson inte mycket för. I alla fall för hans del handlar det i regel om att skriva om ingressen.  

Kanske är det så att VK – som har mer resurser – har en något lugnare arbetstakt spekulerar han.

– Vi har fullt sjå att skriva till den egna tidningen, säger Rolf Jakobsson.

Det gör att ledningens vision om att det ska vara olika vinklar på jobben inte alltid håller menar han. Det har också kommit negativa reaktioner utifrån på förändringarna enligt honom:

– På sporten har de fått höra en del från läsarna. Och även en del politiker menar att det är trist som det är nu.

Reportrarna sitter blandade i det öppna landskapet, inte redaktionsvis. 

– Så det är ingen känsla av att jobba på en VF-redaktion. Det lär vara någon tanke med placeringen, kanske att vi i framtiden ska jobba mer utifrån ämnesområden.