Mediekompass, en verksamhet från Medievärldens ägare TU, står bakom satsningen. I år har Mediekompass fått med sig 63 av Sveriges 160 dagstidningar, från Arvika Nyheter till Östran. Flera av dem kommer passa på att anordna särskilda aktiviteter för unga, som tävlingar och studiebesök.
- Veckan går ut på att väldigt många elever jobbar med tidningen i klassrummet, berättar Mediekompass verksamhetsledare Ulrika K Engström, själv journalist med en bakgrund som Kinakorrespondent.
- Om du bor i Stockholm och arbetar som lärare anmäler du dig till exempelvis DN, så skickar de gratisexemplar av tidningen till dig och alla dina elever under veckan.
Mediekompass står för det pedagogiska materialet. Skolelever från ettan på lågstadiet till trean i gymnasiet får lära sig om allt från källskydd till hur man skriver den perfekta notisen.
Vad gör tidningarna?
- De är med i Tidningsveckan och tillhandahåller sin tidning.
Det låter väldigt passivt?
- De behöver inte göra något mer. Men under den här veckan får tidningen plötsligt en helt ny målgrupp, bestående av många nya unga läsare. Förra året deltog 40 000 elever från hela Sverige.
Så tidningarna tjänar på barnen?
- Jo, fast barnen får ju läsa tidningen varje dag den veckan, menar Ulrika K Engström.
- Vi försöker även visa på vilken roll traditionella medier spelar i en demokrati. Alla lektionsupplägg handlar om nyhetsvärdering, källkritik och pressfrihet.
Här måste det finnas en problematisk klassaspekt; vissa barn har ju inte dagstidningen hemma?
- Ja, och det här är en kraftsamling för att unga ska få upp ögonen för alla möjligheter som kommer med en dagstidning. Men man kan säkert göra mer för att få ut tidningar i skolorna, tror Engström.
- Vi ser att tidningsläsandet stupar nedåt i de unga åldrarna och måste göra något för att vända trenden. Ett sätt är just att vänja unga vid att läsa tidningen på skoltid, även om man inte har möjlighet att göra det hemma.
En kritisk läsare är en engagerad läsare, menar Engström. Därför handlar mycket om att lära unga att använda ett mediekritiskt perspektiv.
- Sedan tror jag att man lär sig bäst av att göra själv, och det är därför vi tagit med bitar om hur man skriver som en journalist.
Källkritik är förstås särskilt viktigt med tanke på informationsflödet på nätet. Hur går det till rent praktiskt?
- En lärorik övning för mellanstadiet är viskleken, där eleverna får undersöka hur en uppgift förändras beroende på om det är första- eller andrahandsinformation. För högstadiet kan det handla om att försöka upptäcka om en nyhet är baserad på fakta eller bara åsikter.
