De svenska tidningssajterna har infört hårdare regler för kommentarer. Men det skedde redan före terrorattacken i Norge, visar Medievärldens undersökning.

Medievärlden har kartlagt hur svenska dagstidningar jobbar med läsarkommentarer.  Undersökningen bygger på uppgifter från 35 svenska utgivare som representerar över 50 titlar med en utgivning på minst fem dagar i veckan och deras webbsajter. Den ger därmed en heltäckande bild av läget på de svenska dagstidningssajterna

Undersökningen visar att över hälften av sajterna ändrade sitt sätt att jobba med kommentarer redan i våras, medan bara en fjärdedel planerar att göra det nu i höst.

Flera tidningar anger en råare ton mot invandrare som en bidragande orsak. Några säger att kommentarerna under valrörelsen satte igång en diskussion som sedan ledde till ett förändrat sätt att jobba under våren.

Uppstramningen av kommentarerna kan delas in i fyra huvudgrupper: inloggning, utvalda artiklar, hårdare moderering, och bortvalda ämnen.

Den mest anmärkningsvärda förändringen är att 40 procent av sajterna nu kräver registrering och inloggning av dem som vill kommentera. Svenska Dagbladet och Sydsvenskan införde systemet Disqus redan i höstas, och många andra tidningar följde efter under våren. Kvällstidningarna kräver också registrering och DN kommer att införa det under hösten. Av de största svenska tidningssajterna är det då bara GP som saknar det kravet. 

"Vid översynen i höstas bestämde vi oss för att avvakta med att börja med inloggning. Vi hoppas kunna fortsätta att ha en öppen kommentering. Vi får se hur det går, vi har under sommaren svartlistat ett antal debattörer sedan de grovt brutit mot reglerna", säger GP:s redaktionschef Ninni Jonzon. 

GP väljer dock ut vilka nyhetsartiklar som ska få kommenteras, en metod som blivit vanligare bland framför allt mindre tidningar. På exempelvis Piteå-Tidningen väljer redaktionen ut tre artiklar per dag som går att kommentera. Då går det snabbt att moderera och chansen att något slinker igenom minskar drastiskt.

Många tidningar började moderera sina sajter hårdare i våras. Hela Hälsingland började ta bort kommentarer som inte håller sig till ämnet eller har ett rått och ohyfsat språk. "Jag skrev en kolumn om detta på vår sajt och det vållade intensiv diskussion bland användarna. Resultatet är något färre kommentarer men betydligt intressantare. Vi har också märkt att så kallade makthavare nu är flitigare i kommentarsfälten vilket sägs bero på att de är någorlunda trygga i att slippa rena tarvligheter som reaktion", säger Mats Åmvall som är ansvarig utgivare.

Ungefär en fjärdedel av de tillfrågade har förhandsmoderering. Enligt Viveka Hedbjörk på Hallandsposten är det att föredra eftersom kommentarerna också är en moralisk ansvarsfråga. "Vi har sedan länge en ganska het diskussion på redaktionen om webbkommentarerna, framförallt nivån på dem. Den dominerande åsikten är att det borde ställas samma krav på kommentarerna som på insändarna, men vi har inte hittat formen för hur det ska göras."

En metod som nästan alla sajter använder, men i varierande utsträckning, är att stänga av kommentarsfunktionen till artiklar inom vissa känsliga ämnen. Det kan handla om exempelvis invandring, feminism, Israel-Palestina eller vargjakt. Det kan också vara artiklar där en anonymiserad persons identitet kan röjas.

Allra längst har dock Värmlands Folkblad gått. Efter terrorattentatet i Norge stängde tidningen helt av möjligheten att kommentera. Nu ska tidningen dock se över möjligheten att återinföra kommentarerna på sajten, enligt Peter Franke som är ansvarig utgivare. 

Helsingborgs Dagblad var tidiga med att använda Disqus. Kommentarer via Disqus efterhandsmodereras medan övriga förhandsmodereras. Tidningens chefredaktör Lars Johansson säger: "Även om tonen har blivit bättre sedan vi införde inloggning via Disqus vill vi höja nivån ytterligare. Det kan bli så att den som vill kommentera omodererat måste lämna sitt namn på något sätt, eller vara prenumerant på tidningen".

Även Aftonbladets chefredaktör Jan Helin flaggar för förändringar i höst, ett beslut som togs redan före sommaren. "Dels för att höja kvaliteten och dels för att råda bor på de obehagliga hatströmmar som ibland tar över ett kommentarsforum."

Expressens chefredaktör Thomas Mattsson säger att han funderar på frågan varje dag. Han pekar på en problematik som är svår att komma åt, nämligen hur man ska agera när "kommentarsfälten fylls av främlingsfientliga skribenter som förvisso håller sig på rätt sida gränsen i sina formuleringar, men som tar över ett debattutrymme som borde handla om något helt annat."