I sitt kandidatarbete vid har studenterna Mira Hjort, Signe Oskarsson och Madelene Szabó undersökt hur sociala medier används av svenska journalister.
2464 journalister har svarat på enkäten som visar att hela 91 procent att landets journalister använder sociala medier som arbetsverktyg. 40 procent av dem använder dock sociala medier mer sällan än varje dag.
Undersökningen visar också att de flesta journalister främst använder sociala medier tidigt i arbetsprocessen när det handlar om att få uppslag, göra smärre person- och allmänresearch och att hitta intervjupersoner.
25 procent av de tillfrågade använder sociala medier för att få feedback från publiken och input från andra journalister. Ännu färre använder verktygen för att ge andra input eller för att crowdsourca. När journalister är interaktiva så använder de tiden i större utsträckning till att nätverka än att ta in synpunkter från publiken. Ett resultat som uppsatsförfattarna fann anmärkningsvärt.
I enkäten fick de tillfrågade också svara på hur ofta arbetet med sociala medier leder till färdiga produkter. De flesta svarade ”då och då”. De som främst ägnar sig åt crowdsourcing ansåg i större utsträckning än övriga att de sociala medierna leder till färdiga produkter.
65 procent av journalisterna upp till 30 år tycker sociala medier är ett bra arbetsverktyg. I åldersgruppen 31 till 50 år håller 60 procent med om påståendet och i kategorin 51 år och äldre håller 46 procent med om att sociala medier är ett bra arbetsverktyg. Knappt någon tycker att det motsatta, att sociala medier är ett dåligt verktyg i arbetet.
I den äldsta åldersgruppen används sociala medier främst för allmän research. Här finns också de som använder sociala medier mer sällan än varje vecka och de som tvekar mest kring hur användbara de sociala medierna egentligen är.
När det gäller de källkritiska aspekterna tycker 25 procent att det är svårare att förhålla sig källkritisk till information från sociala medier. Generellt visar dock studien att ju längre man använt sociala medier desto mindre instämmer man i påståendet.
Bland journalister på kvällstidningar uppger 17 procent att de använder sig av fler källor nu än innan de började använda sociala medier. De är tätt följda av journalisterna på gratistidningarna där 15 procent uppger att källorna blivit fler genom de nya verktygen.
När det gäller policys för användandet av sociala medier på landets redaktioner uppger en tredjedel att det finns en policy på just deras redaktion. En tredjedel svarar att de inte vet om det finns någon policy. Merparten av dessa journalisten finns på morgontidningarna i storstäderna, visar undersökningen. Bland medieföretagen toppar SVT Riks och SR Riks listan över de som har en uppmuntrande policy kring sociala medier.
Undersökningen visar också att Twitter är ett storstadsfenomen. 25 procent av landsortsjournalisterna använder Twitter medan 50 procent av kollegorna i storstäderna gör det. Twitter används också i större utsträckning än andra sociala medier till att stärka det egna personliga vaurmärket.
