JK skriver i sitt remissvar att det behövs en lag mot olovlig fotografering, men tycker att lagförslaget är för luddigt.

JK skriver bland annat att det saknas en djupare analys av fotograferingsförbudets effekter på yttrandefriheten. "Här bör inledningsvis anmärkas att det ur ett informations- och yttrandefrihetsperspektiv givetvis är problematiskt med ett förbud som riktar sig mot ett av de vanligaste sätten för anskaffning av information för publicering i olika medier. I promemorian diskuteras visserligen förhållandet till den grundlagsskyddade anskaffarfriheten och den föreslagna kriminaliseringen anses vara förenlig med anskaffarfriheten så länge kriminaliseringen tar sikte på sättet för anskaffandet. Jag vill emellertid, i likhet med vad JO anförde i sitt remissyttrande över Integritetsskyddskommitténs betänkande, erinra om att när själva informationsanskaffningen - fotograferingen - är just det som bestraffas ter det sig svårt att hävda att det är sättet för informationsanskaffandet och inte detta anskaffande i sig som är föremål för kriminaliseringen."

Dessutom tycker JK att det blir konsigt att det är platsen som ska vara avgörande:"En utgångspunkt för kriminaliseringen i denna del har varit att den ska avse vissa klart avgränsade platser som tillhör den enskildes särskilt privata miljö eller som annars är avsedda för särskilt privata förhållanden. Straffbestämmelsen har därför, anförs det, fått en snäv oeh tydlig avgränsning. I författningskommentaren anges att med bostad avses en lokal eller annan plats där en person bor beständigt eller för en längre tid liksom en tillfällig bostad, t.ex. ett hotellrum, en båthytt eller ett tält. Det finns emellertid flera platser jämförbara med dem som räknas upp i promemorian. Integritetsskyddskommittén räknade i sitt betänkande t.ex. upp vistelse på ett sjukhus. Det kan därför ifrågasättas om gränsdragningen är så klar som bör krävas vid strafftagstiftning. I författningskommentarerna anförs också som ett exempel på en situation som ska omfattas av straffbestämmelsen att någon fotograferar en person på en fest i en enskilds bostad. Det kan ifrågasättas om inte samma skydd bör ges mot olovlig fotografering av någon på en privat fest som sker i en hyrd lokal. Men den i promemorian valda utformning av bestämmelsen krävs en mera utförlig kommentar med ytterligare exemplifieringar för att klarlägga lagstiftarens avsikt oeh för att försöka uppnå en likabebandling i rättstillämpningen."

Enligt JK är det mer rimligt att se till situationen: "Som bl.a. JO anförde i sitt remissyttrande över integritetsskyddskommittens betänkande kan det, mot bakgrund av det nyss sagda, ifrågasättas om inte de fall då integritetsskyddet ska gälla avgränsas bättre med ett rekvisit som anknyter till situation och omständigheter och inte till plats. Invändningen att en sådan modell skulle överlämna åt praxis att sätta gränserna för kriminaliseringen framstår inte som helt övertygande och den nu valda ordningen kommer istället att riskera att skapa osakliga skillnader mellan fall som måste anses lika straffvärda."