– Det är en frihetskänsla och en kick att känna att jag, gamla gubben, fortfarande kan.
Björn Suneson var ekonomireporter på Svenska Dagbladet fram till 2010 då han gick i pension. Men något lugnt pensionärsliv med virkad filt över knäna blir det inte för honom. De senaste trettio åren har löpningen varit hans främsta intresse och sedan pensionen har han fått möjlighet att ägna sig åt det helt obehindrat.
Det är inga små utmaningar som Björn Suneson tar sig an. 2005 sprang han de 160 milen mellan Chicago och New Orleans och 2007 sprang han från USA:s västra till östra kust – en sträcka på 510 mil som Björn Suneson avverkade helt ensam på 95 dagar. Bedriften upprepades 2010 och nästa sommar, 2012, planerar Björn att bli den förste person som korsar kontinenten tre gånger.
Man börjar ju så smått undra vad det är som driver Björn Suneson men för honom själv är frågan lätt att besvara.
– Det handlar inte om att slå några rekord. Det är en frihetskänsla och en kick att känna att jag, gamla gubben, fortfarande kan, säger han.
Varför just USA?
– Av flera anledningar. Folk är så otroligt entusiastiska, här i Sverige tycker folk mest att man är galen, men där får man så otroligt mycket stöd längs vägen. Dessutom är USA ett billigt land i de här sammanhangen med gott om hotell längs vägen. Den storslagna naturen är ett annat skäl och det faktum att USA är säkert. Jag skulle inte våga springa ensam i Östeuropa eller Afrika faktiskt.
Att springa de dryga 500 milen från kust till kust tar Björn Suneson omkring 100 dagar. Då springer han ungefär fem mil per dag och håller en hastighet på strax över sex kilometer per timme.
– Det är ungefär den farten som en inte särskilt duktig joggare håller. Dessutom går jag i alla backar för att hushålla med krafterna.
Finns det chans att du korsar USA ytterligare någon gång efter sommaren 2012 eller har du fått nog då?
– Jag är ju avtalspensionär och har både tid, lust och råd så det kan nog bli fler gånger. I sommar ska jag springa till Malmö och ta en tur runt Mälaren.
Men trots att löpningen tar det mesta av Sunesons tid så håller han fortfarande ordentlig koll på sina gamla domäner inom ekonomijournalistiken. Och även om han inte tycker att just ekonomijournalistiken blivit varken bättre eller sämre så tycker han att journalisterna borde vara mer kritiska.
– Tyvärr sitter alltför många journalister fast vid sina skrivbord. Det borde ge sig ut och gräva mer. Mycket av ekonomijournalistiken idag handlar om löne- och kvinnofrågor. Det är viktiga frågor men det finns så mycket annat också. På det hela taget tycker jag att just ekonomijournalistiken var som mest kritisk under slutet av 1980-talet. Det har blivit mindre med åren.
Om du måste välja, skriva eller springa?
– Springa. Jag har inte skrivit något sen jag slutade. Jag vill inte helt enkelt. Men jag läser fortfarande mycket och hänger med i det som händer.
Följ Björn Sunesons löparäventyr här.
