En vanlig natt distribueras över 450 000 tidningar i Stockholmsområdet. Omkring 1900 tidningsbud utgör den sista osynliga länken i tidningskedjan och ser till att morgontidningarna når läsarna. Men det senaste halvåret har arbetsvillkoren för en del bud i Stockholms innerstad förändrats dramatiskt.
- I vårt distrikt har lönen minskat med cirka 20-30 procent för cirka hälften av buden, för dem som arbetat längst och mest, säger Lasse Rabenius som arbetat som tidningsbud för Pressens morgontjänst, Premo, i tio år.
Han arbetar i ett av de områden som drabbats hårdast av Premos omorganisation som har pågått de senaste två åren. Tidningsbud i hans distributionsområde tjänar nu flera tusen kronor mindre i månaden.
- För vissa av de bud som arbetat längst för Premo har lönen minskat från 16 000 till 11 000 kronor i månaden före skatt, säger han.
Arbetsgivaren Premo menar att färre prenumeranter för morgontidningarna har tvingat dem att ändra i budens arbetsscheman.
- Det har berört vissa positivt och vissa negativt. Ett stort antal tidningsbud har fått en högre sysselsättning medan vissa har fått lägre, säger Premos vd Joakim Sundh.
Han kan dock inte visa några konkreta siffror på det.
- Förändringarna har varit nödvändiga för företagets överlevnad, säger han.
Timlönen är oförändrad, men utdelningstiden har minskat från 3,5 timmar till 2,5 timmar i snitt i det distrikt där Lasse Rabenius arbetar. Eftersom Premo har dragit ner på antalet bilar som kör ut tidningar till filialerna blir det mindre tid över till utdelning i de distrikt som får sina tidningar sist. För en del tidningsbud har det inneburit en nedgradering från 50-60 procent till cirka 39 procent av en heltid. Dock har erbjudande från Premo om nya arbetsuppgifter som kan kombineras med tidningsutdelningen hjälpt upp sysselsättningsgraden.
- Men för en del blir det problem att kvalificera sig för a-kassa, säger Lasse Rabenius.
Premos vd Joakim Sundh känner inte till var gränsen går för att tidningsbud ska kunna kvalificera sig för a-kassa. Han säger att det inte är företagets primära fokus att se till att buden kan vara med i a-kassan.
- Det allvarligaste är att ledningen inte har varit beredda att diskutera omläggningen. Regionchefen sa att omorganisationen var för vårt eget bästa, säger Lasse Rabenius.
Han berättar att han och andra tidningsbud ville bilda en referensgrupp för att skapa möjligheten för dem att bidra med sina erfarenheter och komma med förslag och diskutera omläggningen tillsammans med Premos ledning.
- Men vi fick blankt nej. Vi upplever oss inte vara lyssnade på. Vi känner oss inte delaktiga i det arbete vi utför. Istället har hela situationen skapat grogrund för rykten och lett till en dålig arbetsmiljö.
Premos vd Joakim Sundh säger att ledningen känner till att vissa tidningsbudsfilialer drabbats extra hårt av omläggningen, men att det inte har varit aktuellt att hämta in synpunkter från tidningsbuden gällande de nya arbetsvillkoren.
- Vi har inte tagit in synpunkter i någon strukturerad form. Det har inte varit nödvändigt. Vi vet vilka synpunkter som finns.
Han säger att planerna för förändring har utformats tillsammans med representanter från facket och att det har varit viktigt att kunna erbjuda så hög sysselsättning som möjligt.
Men Lasse Rabenius menar att facket inte kunnat svara upp till situationen.
- Jag hade faktiskt förväntat mig att facket skulle kunna ingripa i en situation när lönen sänks så drastiskt. Att ge anställda en skälig lön är inte något Premos ledning prioriterar, än mindre önskar diskutera.
Premo, Pressens morgontjänst, ansvarar för distributionen av alla prenumererade morgontidningar i Storstockholm och ägs av Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. I Premos styrelse sitter bland annat SVD:s vd Gunilla Asker och DN:s chefredaktör Gunilla Herlitz. Båda har vid upprepade tillfällen sökts, men ingen av dem har lämnat någon kommentar gällande Premos omorganisation.
