Den nya lagen innebär att fotografer under någon tiondels sekund måste avgöra om fotografiet är tillåtet. Medieföretagens tillgång till bilder kommer att försämras, enligt TU:s jurist Per Hultengård.

Regeringen föreslår att fotografering blir olaglig om den innebär ett intrång i "den fredade sfär som enskilda bör vara tillförsäkrade mot andra enskilda". Som exempel nämner justitieminister Beatrice Ask privata bostäder, toaletter och omklädningsrum.

– Det innebär att en del fotografier med ett samhälleligt intresse inte kommer att tas på grund av risken för att själva fotograferandet är brottsligt. Medieföretagens tillgång till bilddokumentation kan i vissa situationer alltså komma att försämras. Ytterst handlar det om en inskränkning av yttrandefriheten och samhällsdebatten, säger TU:s jurist Per Hultengård.

Hur påverkar det fotografernas arbete?

– Det finns en gråzon, där fotografen, under någon tiondels sekund kanske, ska avgöra om fotograferandet är tillåtet eller ej, om det är försvarligt eller ej. Det är naturligtvis så att detta riskerar att leda till att en del fotografier inte kommer att tas och att vi helt enkelt får en mera restriktiv fotojournalistik. Ett sätt att hantera situationen är att fotografen, vid en kommande publicering, uppträder under anonymitet.

Kan det bli en kollision med källskyddet, om gränsen mellan tipsare och fotograf är flytande?

– När det gäller allmänhetens bilder och filmer kan man tänka sig det. Eller att du vinner 1000 kronor för veckans läsarbild och sedan polisanmäls för fotograferingen när ditt namn hamnar i tidningen.

Är det bara fotografen som kan dömas, inte ansvarig utgivare?

– Det är bara fotografen som kan dömas. Det man kriminaliserar är själva anskaffandet – inte publiceringen.  Än så länge. Även där är dock regeringen på gång med sitt uppdrag till Yttrandefrihetskommittén om att överväga att införa ett nytt tryck- och yttrandefrihetsbrott om grov integritetskränkning.

Promemorian finns här.