I början av 2000-talet samarbetade Göteborgs universitet och tidningsbranschen under några år om projektet Publicistiska bokslut. Tanken var att skapa en motvikt till det ekonomiska bokslutet och hjälpa tidningarna i deras journalistiska förändringsarbete. Studierna gick bland annat ut på att kartlägga vilka som intervjuades i artiklarna och i vilket sammanhang.
Projektet lades dock ner 2005 eftersom tidningarna visade ett minskat intresse för att betala för studierna.
I Norge har medieforskaren Ragnhild Olsen tillsammans med lokaltidningarna Østlandets Blad och Sarpsborg Arbeiderblad genomfört ett projekt där man inspirerats av de svenska erfarenheterna. Tillsammans har de skapat en verktygslåda för att göra det lättare för tidningarna att förbättra sitt kvalitetsarbete – bland annat genom att undersöka val av innehåll, källor och presentation.
Vid ett seminarium om journalistisk kvalitet som Sim (o), Institutet för mediestudier, nyligen arrangerade berättade Ragnhild Olsen om sitt arbete:
– Målen var högt satta. Från första till andra mätningen skulle felen ha minskat med 50 procent. Och det lyckades dem med.
Redaktionerna fick flera aha-upplevelser. Bland annat visade det sig att felen inte blev fler vid redigeringsdesken (vilket reportrarna trodde) och att så pass stor andel som 65 procent av artiklarna inte hade någon eller max en källa.
Ragnhild Olsen:
– Jag kan inte rakt av säga att tidningarna i dag håller en högre journalistisk kvalitet, men medvetenheten bland journalisterna har ökat. Och det är viktigt i sig.
Vid Sim(o)s seminarium presenterades också en ny antologi om journalistisk kvalitet med texter av 20 redaktörer, debattörer, bloggare och forskare.
