– Jag hoppas att alla förstår hur stor den här frågan är, säger han.
Artikeln publicerades 2004, Daniel Sandström blev ansvarig utgivare 2008.
– Jag menar att jag aldrig fattat ett utgivningsbeslut om att publicera den här texten.
– Skulle domstolen säga att jag är ansvarig skulle det leda till en slags publicistisk arvsynd där jag ärver ansvaret för alla artiklar som är digitalt arkiverade på vår sajt.
Han säger att han är ovillig att ta bort saker från arkivet.
– Om folk ska kunna skramla med förtalshot för artiklar publicerade 1999 riskerar vi att hamna i ett stalinistiskt system där vi tvingas rensa ut saker ur vårt arkiv för att inte behöva sitta i domstol hela tiden.
Är det rimligt att de som fått sitt namn publicerade i mindre smickrande sammanhang, ska fortsätta vara namnpublicerade på nätet hela sin livstid?
– Alla texter arkiveras, det är inget nytt, folk som en gång förekommit i tidningen gör också det för all framtid i pappersarkiv. Det nya är att arkiven är mer tillgängliga när de blir digitala, men i grunden ändrar det inget: arkiv är till för att berätta om vad som en gång publicerats, de har en historisk och mycket viktig funktion. Det är detta som frågan gäller.
