Aftonbladet hoppas att andra tidningssajter ska följa deras exempel och börja ta betalt på nätet. Medievärlden frågar ansvariga för expressen.se, dn.se, svd.se, dt.se, nt.se, hd.se och sydvenskan.se om de kommer att följa marknadsledaren.

Fredric Karén, webbchef svd.se:

Skulle det vara intressant för er att ta betalt för enskilda artiklar på nätet som Aftonbladet gör?

– Ja. Det är en betydligt mer intressant modell än att sätta upp en betalvägg för hela sajten, alternativt att låta läsarna ta del av tio artiklar och sedan ta betalt. Styckeköp bygger ju litet på App Store-modellen och den gillas ju av de flesta iPhone-användare till exempel.

– Problemet är att veta vad du ska sälja och till vilket pris? I Aftonbladets fall är de också hjälpta av sin fantastiska trafikvolym vilket gör att om 1 eller 2 procent konverterar till betalande kunder så blir det ändå hyfsade volymer. I SvD.se:s fall skulle samma antal konverteringar generera smulpengar. Men det ska naturligtvis inte avskräcka oss eller andra från att testa Aftonbladets modell om man har resurser - det behövs en liten organisation kring betaltjänsten som väljer ut och paketerar materialet - och kunskapen om vad användarna är villiga att betala för. Och i båda fallen kan Aftonbladet sätta bock.

Finns det andra betalningsmodeller som ni tycker är mer intressanta?

– Inte för tillfället. Men det som skulle vara mest önskvärt är naturligtvis någon typ av prenumerationstjänst, antingen för en klubb, eller ett visst specifikt innehåll. Då skulle du sannolikt kunna prisa det litet högre, dessutom, jämfört med styckeköp.


Thomas Mattsson, chefredaktör Expressen:

Skulle det vara intressant för er att ta betalt för enskilda artiklar på nätet som Aftonbladet gör?

– Vi är öppna för alla lösningar som kan skapa nya intäkter. Men vi vill nog först utvärdera de betalmodeller som Aftonbladet.se testar och dessutom fundera över de olika uppmärksammade alternativ som utlovats också på andra mediesajter runt om i världen.

Finns det andra betalningsmodeller som ni tycker är mer intressanta?

– Vi har på ett år ökat räckvidden för Expressen.se från 1,2 miljoner läsare per vecka till 1,8 miljoer och det är klart vi vill kapitalisera mer på den publiken. Men utan att veta hur framtidens affärsmodell kommer att se ut så kan man ändå konstatera journalistiken på nätet ju måste finansieras.


Björn Hedensjö, webbchef dn.se:

– Jag har inga principiella problem med det, funkar det så funkar det. Men i så fall måste det verkligen vara ett unikt innehåll. Heltäckande betalväggar på breda nyhetssajter tror jag inte på.

Finns det andra betalningsmodeller som ni tycker är mer intressanta?

– Vi kikar på allt och är väldigt öppna för att testa olika lösningar.   


Sören Karlsson, chef hd.se:

Skulle det vara intressant för er att ta betalt för enskilda artiklar på nätet som Aftonbladet gör?

– Jag tycker att det är jättebra att det testas olika sätt att tjäna pengar på det redaktionella innehållet på nätet. Och precis som Andreas Aspegren säger är det naturligt att marknadsledaren Aftonbladet går i bräschen. Finns det en vilja att betala för innehåll på det här sättet kan det kanske bli en ny intäktsström för tidningarna, men man ska ha i minne att aftonbladet.se med sina över 5 miljoner unika besökare i veckan spelar i en helt egen division. hd.se har 25 gånger färre unika besökare att tjäna pengar på, 200 000 mot 5 miljoner, och ett innehåll som är svårare att kommersialisera. Men kostnaden för att sätta upp och administrera en betalningslösning är knappast 25 gånger lägre.

Finns det andra betalningsmodeller som ni tycker är mer intressanta?

– Det Aftonbladet gör är att bygga vidare på sitt Plus-koncept och det är ju smart, eftersom det kan ge dem fler registrerade medlemmar. E-postadressen och personuppgifterna är på sikt värda mer än de där kronorna det kostar att köpa en artikel eller vad det nu är. Vi morgontidningar sitter ju redan på en databas med användaruppgifter som är mycket större, mer komplett och innehåller lojalare kunder än vad Aftonbladet någonsin kan drömma om. Jag talar alltså om våra prenumerationsregister. Att utveckla den befintliga relationen med våra prenumeranter - fler och bättre erbjudanden, riktad annonsering, skräddarsydda tjänster, etc - är där vi borde börja, tror jag.

– Annonser kommer dock att vara huvudspåret under överskådlig framtid. Och där finns massor kvar att göra.

 

Anna Runnberg, webbchef Dalarnas Tidningar:

– Det blir jättespännande att se hur det går, men jag har idag svårt att se vilket innehåll som skulle kunna säljas för fem kronor artikeln, ett otroligt högt pris sett till vad ett lösnummer av tidningen kostar. Priset måste vara mycket lägre och värdet dessutom extremt högt för läsaren, men även då tror jag det bli svårt att bygga volym.

– Vem är läsartypen som Aftonbladet tror vill betala fem spänn för "bildspecialer" av den här generiska typen? Jag testade också att köpa Hasse Aros text om morden på Hallandsåsen, en trekronorsartikel, det funkade bra. Men trots att det är en profilerad skribent i ett ämne som lockar tidningens läsekrets tror jag inte att det kommer att upplevas som tillräckligt unikt för att motivera prissättningen. Snarare är det här ett sätt att marknadsföra 29-kronorsabonnemanget som ett prisvärdare alternativ än vad det kanske upplevs som idag, och det är ju smart.

Finns det andra betalningsmodeller som ni tycker är mer intressanta?

– Aftonbladet kanske kan testa att sälja hela aftonbladet.se som ett enda lösnummer? Fem kronor för hela sajten under 24 timmar istället. Men då måste förstås ännu fler unika nyheter pumpas in. Jag tror att man gör ett tankefel med den här prissättningen. Skillnaden mellan att klicka hem en låt för nio spänn på i-tunes och en artikel för fem spänn på bladet är att den första sannolikt ökar i värde för användaren efter första genomlyssningen, medan värdet av den andra minskar drastiskt eller helt upphör efter genomläsning. Köpta och därmed inlåsta nätnyheter har ju inte ens andrahandsvärdet av att torka skorna med när de är passé.


Anders Nilsson, chefredaktör NT:

– Vi lanserar vår e-tidning nästa vecka. Den är gratis bakom lösenord på nätet för alla tillsvidareprenumeranter bakom vårt nya lojalitetsprogram NTmera. Den går att köpa som lösnummer men den går också att prenumerera på från en månad och längre. Idag ger vi bort tidningar till alla som ringer och vill ha en viss artikel eller vill se en familjeannons. Från nästa vecka kan vi hänvisa till köp av lösnummer på nätet. Det är vårt sätt att ta betalt.


Anders Olofsson, webbchef Sydsvenskan:

– Det är bra att det testas olika sätt att ta betalt. Vi kommer få se olika varianter av betaltester både här och på andra håll i världen. Men jag har inga som helst sifferunderlag för hur AB:s betalverksamhet funkar och hur deras volymer är översättbara till vår verksamhet - även om Sydsvenskan.se är större än Aftonbladet.se i A-region 28.

Finns det andra betalningsmodeller som ni tycker är mer intressanta?

– Jag tror och hoppas att det lika intensivt kommer experimenteras med nya sätt att annonsera, distribuera och förpacka och inte minst hur vi gör oss tillgängliga och med vilka gränssnitt, i vid bemärkelse, vi möter läsarna/kunderna.