Lena K Samuelsson, chefredaktör Svenska Dagbladet:

Hur ser fördelningen män – kvinnor ut på redaktionen?

– Cirka 46 procent kvinnor och 54 procent män

På vilket sätt jobbar ni för att påverka fördelningen?

– Vid nyrekrytering tar vi särskild hänsyn till genus/mångfaldsperspektivet. I platsannonser har vi särskilt efterlyst sökande med annan bakgrund än helsvensk. Mångkulturell kompetens betraktas som värdefull och som en merit. Till avdelningar med sned könsfördelning nyanställer vi så att fördelningen förbättras.

– I vår diskrimineringspolicy framhålls tydligt att vi ser mångfald som en tillgång och att arbetet för en icke- diskriminerande och jämställd arbetsplats särskilt omfattar lönesättning, den fysiska arbetsmiljön, den psykosociala miljön, rekrytering och utbildning.

– Vår lönestatistik redovisas årligen i jämställdhetsplanen och vid löneanalysen har vi ett jämställdhets- och diskrimineringsperspektiv för att bevaka att kön, etnisk tillhörighet, funktionshinder, föräldraledighet eller sexuell läggning inte påverkar lönesättningen.

Hur ser fördelningen svensk / utländsk bakgrund* ut på redaktionen?

– Vad gäller utlandsfödda är statistiken sämre, det handlar om en handfull. Vid våra senaste rekryteringar, även om de är inte många, så har vi dock förbättrat statistiken avsevärt.

På vilket sätt jobbar ni med att påverka fördelningen?

– Se svar på fråga 2.

– I tidningen för vi daglig statistik över våra förstasidor i nyhets- och näringslivsdelen över andelen kvinnor, män och personer med annan etnicitet än svensk. I SvD Näringsliv för vi också månadsvis statistik över andelen bilder med ”ickesvenskar”. Målet är att minst 10 procent av ”personbilderna” ska vara ”ickesvenska".

Hur påverkar fördelningen ert arbete och er bevakning?

– Vi är medvetna om den sneda fördelningen mellan svenskfödda utlandsfödda på redaktionen och försöker förbättra den allteftersom.  Det genomsyrar även vårt dagliga arbete. alltifrån att vi såväl vid enkäter med ”vanligt folk” som när vi letar experter försöker få en bra mix.

Jonathan Falck, chefredaktör GP:

Hur ser fördelningen män – kvinnor ut på redaktionen?

– 52 procent män, 48 procent kvinnor.

På vilket sätt jobbar ni för att påverka fördelningen?

– Vi har haft en jämn könsfördelning på GP:s redaktion i många år. Därför koncentrerar vi arbetet på att jämna ut könsfördelningen inom grupper på redaktionen när vi rekryterar både internt och externt.

Hur ser fördelningen svensk / utländsk bakgrund* ut på redaktionen?

– En uppskattning är att 3-4 procent av redaktionens medarbetare har utländsk bakgrund. Någon exakt siffra har vi inte.

På vilket sätt jobbar ni med att påverka fördelningen?

– Vid tillsättning av tills- vidare- och vikarietjänster tittar vi extra på sökande med utländsk bakgrund. Men kompetens är alltid avgörande. Om två personer har likvärdig kompetens är bakgrund och kön utslagsgivande.

Hur påverkar fördelningen ert arbete och er bevakning?

– Med större variation av bakgrund och erfarenhet ökar vårt kontaktnät bland läsarna, och det ger oss möjlighet att få fler perspektiv på händelser som berör olika grupperingar i samhället.

Ulf Johansson, tidningschef, Nerikes Allehanda:

Hur ser fördelningen män – kvinnor ut på redaktionen?

– Vi har en relativt jämn fördelning totalt sett - cirka 55-45 procent med en liten övervikt för män.

På vilket sätt jobbar ni för att påverka fördelningen?

– Däremot har vi jobbat mycket medvetet med att försöka jämna ut i speciella grupper och på arbetsledarnivå. Det gäller exempelvis sporten och foto som fortfarande har en relativt kraftig övervikt män. På arbetsledarnivå har vi dock lyckats jämna ut med rekryteringar. I dag har vi kvinnliga arbetsledare på feature, kultur, foto, länsredaktion och dessutom är Helena Sträng vår relativt nyrekryterade redaktionschef.

Hur ser fördelningen svensk / utländsk bakgrund* ut på redaktionen?

–  Vi har cirka tre procent med utländsk bakgrund, alldeles för lite.

På vilket sätt jobbar ni med att påverka fördelningen?

– Ett problem är att det examineras för få personer med annan etnisk bakgrund men det börjar sakta ändra sig. Historiskt har NA på olika sätt försökt påverka genom att göra tidsbegränsade projekt. Just i dag genomför vi en redaktionskonferens som siktar på att ta fram ett underlag för framtidens tidning och där den här frågan är en av många som diskuteras. Men vi har gjort andra insatser. Bland annat har vi genomfört en relativt stor utbildningsinsats på redaktionen kring islam och muslimer i Sverige.

Hur påverkar fördelningen ert arbete och er bevakning?

– Det är alltid ett problem om en redaktion består av människor med väldigt likartad bakgrund. Det gäller både kön, ålder och etniskt ursprung.

Anette Novak, chefredaktör Norran:

Hur ser fördelningen män – kvinnor ut på redaktionen?

– 26 kvinnor och 25 män. I nya redaktionsledningen är fördelningen 3/3.

På vilket sätt jobbar ni för att påverka fördelningen?

– Vi arbetar aktivt vid bland annat rekryteringssammanhang. Vi har dessutom en jämställdhetsplan som pekar på hur vi aktivt ska arbeta för en med jämställd fördelning av bl a kvinnor och män (mångfald) på alla nivåer i företaget.

Hur ser fördelningen svensk / utländsk bakgrund* ut på redaktionen?

– Vi har en anställd på redaktionen med annan bakgrund än svensk och jag har själv en utlandsfödd förälder. Men det är så många fler än medarbetarna som medverkar i tidningshusets alla kanaler i dag så man kan inte bara arbeta med redaktionen. Vi är därför på väg in i ett skede då vi kommer att engagera människor med utländsk bakgrund i olika utåtriktade roller.

På vilket sätt jobbar ni med att påverka fördelningen?

– Vi har bland annat i de redaktionella befattningsbeskrivningarna skrivit in kunskaper i något av regionens minoritetsspråk som en merit vid anställning.

– Men det handlar också om att mediehuset framstår som en attraktiv, inkluderande arbetsplats så att dessa grupper faktiskt väljer att söka sig hit. Här har vi glädjande nog en mängd kandidater som valt Norran i en pågående rekrytering efter ny webbutvecklare.

Hur påverkar fördelningen ert arbete och er bevakning?

– Vi försöker ständigt arbeta mot att bryta förlegade stereotyper, både när det gäller vem som bevakar vad och när det gäller om vi väljer ett kvinnligt eller manligt "case" inom ett visst ämnesområde. Utlandsfödda ska inte bara figurera i ex flyktingärenden utan precis som alla andra medborgare kommentera hela spektrat av samhällsfrågor.

– Vi räknar regelbundet kvinnor/män men inte bara antal, utan också HUR de framställs. Syftet är givetvis att undvika att en balans i faktiska tal ändå innehåller obalans om kvinnorna endast förekommer som offer eller urringade "objekt" på förstasidan.

Kerstin Årmann, tidningschef BLT:

Hur ser fördelningen män – kvinnor ut på redaktionen?

– Ungefär 50-50. Enligt koncernens, Gota Media, jämställdhetsplan är 48 procent kvinnor, av totalt 520 anställda.

På vilket sätt jobbar ni för att påverka fördelningen?

– Vi följer koncernens jämställdhetspolicy som bl a slår fast att "Verksamhetsansvariga chefer i Gota Media AB har ansvar för att jämställdhetsarbetet drivs aktivt och målinriktat inom den egna verksamheten. Personalcheferna har ansvar för att jämställdhetsfrågorna finns med i det dagliga arbetet. Jämställdhetskommitténs uppgift är att driva på en förändring av attityder och värderingar genom olika aktiviteter/åtgärder. Jämställdhetskommittén skall även ansvara för att riktlinjerna för jämställdhetsarbetet revideras varje år."

Hur ser fördelningen svensk / utländsk bakgrund* ut på redaktionen?

– När det gäller medarbetarnas föräldras härkomst har jag ingen uppgift om detta. Oavsett hur man definierar begreppet "utländsk bakgrund" får vi utgå från att majoriteten av våra anställda har sk svensk bakgrund.

På vilket sätt jobbar ni med att påverka fördelningen?

– Se svar på fråga 2.

Hur påverkar fördelningen ert arbete och er bevakning?

– Alla faktorer i personalens sammansättning påverkar vårt arbete, inte bara kön eller etnisk tillhörighet utan också åldersstruktur, uppväxtförhållanden, intressen och så vidare. Varje redaktion måste arbeta med de här frågorna och försöka balansera sin bevakning. Lätt sagt men svårare att tänka på i vardagen. Genusfrågan är vi nog ganska medvetna om numera. Etnicitet är ju en oerhört aktuell fråga men jag tror inte vi väger in den i vardagsarbetet som vi gör med genusperspektivet.

Fyra av svaren publicerades i sista numret av Medievärlden på papper, Lena K Samuelssons svar har tillkommit sedan dess.